Varför?

Sängen kändes som en ljuvligt moln, man bara flöt iväg in i sömnens rike. Då hade vi fått kämpa de sista timmarna för att inte frestas att ta en middagslur. Men vid 19-tiden gick det inte längre. Risken finns ju att man blir övertrött och inte sover särskilt bra, och vi vill så snabbt som möjligt komma in i rätt dygnsrytm. Av någon anledning är det svårare när vi rest hemåt och ska fixa nio timmar plus.  
Vi hade fått upp värmen i huset och vattnet var igång. Det mesta fungerade. Visserligen stod snöskottartraktorn genomfrusen utanför men den behövdes ju inte akut. Dags att koppla av med andra ord.  
Nu i morse ringde vi till sonen i Ladera för att berätta att vi kommit fram. Han berättade att den lilla dottern har svårt att förstå vart vi tagit vägen.
- Why cant you stay in my house, undrade hon i telefon.
För en treåring finns det många varför och allt är inte så lätt att förklara. Det känns i alla fall bra att vara tillbaka och det vore väl hemskt annars.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0