Pyntardag
Thanksgiving är över och det har blivit dags att fixa inför nästa högtid. Överallt i kvarteret har det juldekorerats utomhus och ikväll tändes belysningarna för första gången. Man fick faktiskt en viss julstämning vid åsynen - trots grönskan runt omkring!
. Efter pyntandet åkte vi till World Market, en affär med varor från stora delar av världen. Bland annat fanns det julmust, glögg, pepparkaksgubbar och stommar till pepparkakshus, marsipangrisar och chokladadventskalendrar. Farzan köpte en burk makrill i dill med förhoppning om att det ungefär ska motsvara inlagd sill.
En produkt som i stort sett har varit omöjlig att få tag i här är snus. Den fanns inte heller på World Market, men i ett annonsblad hittade vi reklam för Generalsnus med följande text: Discover the Swedish Experience. When You can´t smoke, snus instead.
Så hav tröst, Micke och ni andra snusare som eventuellt besöker USA, det går att få tag i denna så viktiga vara på nätet.
Hockeydebut
Ska man se hockey för första gången är det väl lämpligt att välja en match i NHL? Och varför inte då mötet mellan Anaheim Ducks och Chicago Blackhawks här i Honda Center? En riktigt spännande tillställning som slutade 1-0 till The Ducks.
Den svenske killen Samuel Pålsson skötte sig jättebra och det var något helt annat att se hela rinken på en gång i stället för bara ett utsnitt som man gör i TV. Allt runt omkring var också en stor del av upplevelsen. Nationalsången, inlevelsen hos den stora publiken, barerna och matställena i foajén, för att ta några exempel.
Det visade sig att vi hade fint sällskap. En av våra bänkgrannar bad mig ta ett foto av honom och en vacker kvinna i närheten. Han sa något om "Dancing with the stars" och lämnade mig en e-mailadress dit jag skulle skicka bilderna. Det lät ju lite skumt, men jag plåtade snällt eftersom hon ställde upp.
När vi kom hem fick jag veta att hon var Kristi Yamaguchi, världsmästare och olympisk guldmedaljör i konståkning och den som vann Dancing with the Stars förra året. Det väckte en viss förundran att hon suttit med oss "vanliga" människor. De tyckte också att mannen var bekant på något sätt, men kom inte på vem han kunde vara. (Mailadressen gick till ett företag.)
Kristi Yamaguchis man, Bret Hedican i Anaheim Ducks, spelade sin 1000:e NHL-match och uppvaktades med bild på "Jumbotronen", fin klocka och andra minnessaker.
Då fanns Kirsti och deras två småflickor med på isen. Sen kom de upp till vår sektion och såg ut att trivas bra där.
Black Friday2
Först och främst har vi varken blivit nertrampade eller skjutna under vår morgonshopping! Det var inte mer folk än en vanlig lördag på varuhuset Kohls och vi kunde i lugn och ro köpa det vi tänkt oss. Vilka fynd vi gjorde vill vi däremot behålla för oss själva. Även om vi har beslutat att inte ge några julklappar i år, finns det ju andra tillfällen när en liten grej kan vara kul att få.
Förskräckliga saker har däremot hänt på andra ställen i USA idag. På Wal-Mart i New York trampades en anställd till döds när folk rusade in för att köpa lockvaror, och på Toys R Us började plötsligt några kunder bråka och skottlossning utbröt. Då gör dagen rätt för sitt namn, Black Friday, på ett helt annat sätt än vad som är meningen.
Förskräckliga saker har däremot hänt på andra ställen i USA idag. På Wal-Mart i New York trampades en anställd till döds när folk rusade in för att köpa lockvaror, och på Toys R Us började plötsligt några kunder bråka och skottlossning utbröt. Då gör dagen rätt för sitt namn, Black Friday, på ett helt annat sätt än vad som är meningen.
Thanksgiving 2
Mycket mat, och god mat, dukas fram på bordet. Tyvärr fick vi äta i omgångar, flera av gästerna fastnade i trafiken. Att köra från Los Angeles till Ladera tog till exempel fem timmar istället för de två man beräknat. Men här är man van och tar det rätt lugnt. Värdfolket som känner till vägnätet försökte via telefon lotsa sina vänner till andra och mindre vägar, och så småningom var vi alla samlade och hade en trevlig kväll.
Kalkonen är "huvudattraktionen" i en thanksgivingmiddag har vi förstått.
ABBA:s musik är fortfarande mycket populär här. Aiden och Bea framförde Dancing Queen med hjälp av karaokee, Beas tröja visar också att hon gillar låten. Hennes släkting, sonens svärfar, har alltid varit ett stort fan av ABBA och han har de flesta av deras skivor och många låtar i sin karaokeanläggning.
Majong var tydligen intressant, spelet pågick hela kvällen med korta avbrott.
The Crystal Catherdral
Välkomna till Kristallkyrkan i Anaheim, en imponerande byggnad, nästan helt i glas. Den byggdes 1980 av en pastor som tidigare hållit friluftspredikningar och ville ha kvar känslan av att stå under bar himmel.
Väggar och tak består av 10.000 fönster och kyrkan rymmer uppemot 2.800 människor plus ca 1000 körmedlemmar och musiker. Varje söndag sänds TV-predikningar härifrån ut över världen. Vi i Sverige kan också se dem.
Just nu pågår förberedelserna för årets stora julshow. Rena Hollywoodproduktionen med en mängd levande djur, änglar, väldigt vacker musik, dansare mm. Några av de som medverkar är proffs, men många är rena amatörer. Vi såg julspelet förra året och det var en riktig höjdare. Änglarna som kommer flygande över publiken är verkligen spektakulära och den DVD vi köpte blir nog vår "måstesegrej" varje jul framöver.
Ett fascinerande hologram (svårt att fotografera)
Klocktornet med 60 kyrkklockor längst upp. Mycket glas att putsa även här!
Josef och Maria har tagit sin son med sig och är på väg mot Egypten. Ett av de många konstverk i naturlig storlek som finns kring kyrkan. Observera humorn, åsnans grepp i Josefs kläder :-) Vill den inte lämna Israel månntro?
Den amerikanska örnen
Den amerikanska symbolen, en vithövdad örn, som konstverk utanför The Crystal Cathedral
och en levande förebild som cirklar över hangarområdet i Tustin.
Jättar
Vad är detta för jättegarage? Det är två stycken och ligger vid Tustin Marine base. Höjden på byggnaderna är hela 59 meter (15-20 våningar alltså), de är 99 meter breda och hela 360 meter långa. Otroligt pampiga saker, inte minst de höga portarna på kortsidorna.
Det är faktiskt jättehangarer där de amerikanska styrkorna förvarade sina zeppelinare. De användes för ubåtsspaning under andra världskriget. Hangarerna byggdes 1942 och är världens största träbyggnader med fristående spann, numera historiska minnesmärken som inte får rivas. Eventuellt kommer byggnaderna att användas som köpcentra så småningom.
Fakta:
Några år före andra världskriget användes zeppelinare i passagerartrafik över Atlanten och mellan flera tyska städer. Dessa zeppelinare var fyllda med vätgas för att hålla luftskeppet i luften, vilket resulterade i olyckor.
Den mest kända olyckan är då luftskeppet Hindenburg började brinna 1937. Hindenburg, världens just då största zeppelinare, förstördes då det anlänt till New Jersey. Troligen träffades det av en blixt som antände vätgasen. 
Varning
Alldeles nyss gick myndigheterna ut i TV med en akut varning för lerskred. Främst gällde det området kring Los Angeles där det brann för ett par veckor sedan. Där ligger sluttningarna nu bara sedan nästan all växtlighet försvunnit. Lerjordarna kommer lätt i rörelse och hotar bebyggelsen. Invånarna har försökt förbereda sig genom att lägga ut plast och sandsäckar, men tydligen har många ändå tvingats evakuera sina hem, de flesta tyvärr för andra gången på kort tid.
Det regnade ordentligt i natt, och under dagen har det förekommit regnskurar på många olika ställen. Bra på sätt och vis för vatten är något som verkligen behövs. Det har varit torrt alltför länge. Trots regnet gjorde vi en tur till Anaheim och Tustin, och det är första gången jag har sett en regnbåge här i Californien.
Black Friday
Dagen efter Thanksgiving kallas Black Friday: (Med det menas att man bör ha uppnått årets mål, siffrorna i budgeten blir alltså svarta i stället för röda) Svart = vinst.
Denna fredag är det alltså tokrea på stan, riktig tokrea alltså! Det som är allra superbilligast finns det förstås bara ett visst antal exemplar av. Redan nu köar folk utanför varuhusen, tre dagar innan rean startar! Med sovsäckar och solstolar, matinköp på snabbmatkedjor i närheten och ett glatt humör ser ungdomarna (?) till att få vara bland de första som rusar in när butikerna öppnar klockan 04.00 på fredagmorgonen.
På skoj har jag och sonens svärmor sagt att vi borde göra samma sak.. Det kunde ju vara intressant att leva lägerliv mitt i storstan, och fynd tycker väl alla om att göra.
På Nätet kan mani förväg bestämma vad man vill ha tag i, nya listor med lockvaror dyker upp varje dag. Till och med IKEA och byggvaruhuset Home Depo är med i priskarusellen.
Men det återstår att se vilken tid vi kommer oss upp ur sängen och om vi är på shoppinghumör då. Kanske blir det bara en tur upp till närbelägna Kohls för att tillfredsställa köptarmen. Alltid finns det något man inte behöver ;-)
Tack
Visst har vi alla mycket att vara tacksamma över, även om livet inte är en dans på rosor alla gånger. Kanske behövs det en Thanksgiving, dvs Tacksägelsedag, för att vi ska uppmärksamma det. Tänk efter och sänd gärna en tacksamhetens tanke till Gud, ödet eller till människor som betyder mycket för dig.
Här i CA donerar människorna mat åt behövande och ordnar insamlingar åt de som drabbats av bränderna, tacksamma för att själva ha hus och hem. Vi tror också att många amerikaner tackar för att Barack Obama vann presidentvalet. Han är redan börjat ta itu med USA:s problem och börsen gick stadigt uppåt när han idag presenterade sina ekonomiska rådgivare.
Här i CA donerar människorna mat åt behövande och ordnar insamlingar åt de som drabbats av bränderna, tacksamma för att själva ha hus och hem. Vi tror också att många amerikaner tackar för att Barack Obama vann presidentvalet. Han är redan börjat ta itu med USA:s problem och börsen gick stadigt uppåt när han idag presenterade sina ekonomiska rådgivare.
Thanksgiving
Exakt en månad kvar till julafton. Men jag måste erkänna att det känns som om julen ligger långt, långt bort. Värmen och grönskan gör förstås sitt till. Och här förbereder vi oss för Thanksgiving. Den största familjehögtiden i Nordamerika, större än julen, enligt svärdottern. Ursprunget är den skördefest som invandrade europeer arrangerade sedan de efter en rad misslyckanden äntligen fått en god skörd. Numera är det en helg där nära och kära samlas för att äta gott och umgås.
The First Thanksgiving", målad av Jean Leon Gerome Ferris (1863-1930).
Målningen visar hur invandrare tackar indianer som hjälpt dem under den första tiden. Någonstans har jag läst att indianerna bland annat visade på inhemska grödor som majs och vildris, vilket räddade många europeer från att svälta ihjäl.
Numera är en stor kalkon ett absolut måste på Thanksgivingtorsdagen. Alla matprogram på TV visar olika fyllningar, tillagningssätt och tillbehör. Man skyltar på affärerna och utanför husen står fågelskrämmorna på vakt. Skolorna har lov hela veckan, och helgen innebär minst en fyradagsledighet för de flesta, något som inte är så vanligt här. Många passar därför på att resa till kära släkten vilket gör det både dyrt och svårt att få tag i biljetter till flyg, och att vägarna kommer att vara överfulla. Helt jämförbart med vår jul alltså.
Hela huset är nystädat. Fransisca, invandrad från Mexiko, har fejat i sex timmar med skurtrasor, dammsugare och mopp. Fransisca är en "rekordelig" och bastant dam i 50-60 års åldern. Knut i nacken och guldörhängen, pratsam och öppenhjärtig. Något egensinnig dock tycker sonen. Hon möblerar om grejer i huset som hon tycker det ska se ut. Ofta måste husfolket söka efter sina tillhörigheter när hon har varit här.
Man kan ju tycka att vi som gäster skulle kunna ta hand om städningen, men det skulle inte kännas bra. Vid lunchen berättade Fransisca att den ekonomiska krisen redan påverkat hennes jobb. Hon hade tappat städningen i fyra hus. Sånt märks i hennes plånbok.
Själv ska Fransisca fira Thanksgiving med sin man, åtta av sina elva barnbarn och deras föräldrar.
- Oj, oj, oj, hela huset blir upp och nervänt, klagar hon med glimten i ögat.
Familjen har anammat den amerikanska seden med kalkon, men det är ändå den mexicanska maten som t ex Tamale som dominerar.
- Jag får laga mat hela dagen, skrattar hon. Vi blir många. Tur att det går att vara ute.
Vår egen Thanksgivingsmiddag blir en blandning av amerikansk, filippinsk och svensk mat. Kalkon, honungsglacerad lättrökt skinka och pumpapaj, köttbullar och Janssons frestelse, plus de asiatiska delikatesser med mystiska namn som gästerna har med sig. Det blir rena "smorgasbordet" med andra ord.
The First Thanksgiving", målad av Jean Leon Gerome Ferris (1863-1930).
Målningen visar hur invandrare tackar indianer som hjälpt dem under den första tiden. Någonstans har jag läst att indianerna bland annat visade på inhemska grödor som majs och vildris, vilket räddade många europeer från att svälta ihjäl.
Numera är en stor kalkon ett absolut måste på Thanksgivingtorsdagen. Alla matprogram på TV visar olika fyllningar, tillagningssätt och tillbehör. Man skyltar på affärerna och utanför husen står fågelskrämmorna på vakt. Skolorna har lov hela veckan, och helgen innebär minst en fyradagsledighet för de flesta, något som inte är så vanligt här. Många passar därför på att resa till kära släkten vilket gör det både dyrt och svårt att få tag i biljetter till flyg, och att vägarna kommer att vara överfulla. Helt jämförbart med vår jul alltså.
Hela huset är nystädat. Fransisca, invandrad från Mexiko, har fejat i sex timmar med skurtrasor, dammsugare och mopp. Fransisca är en "rekordelig" och bastant dam i 50-60 års åldern. Knut i nacken och guldörhängen, pratsam och öppenhjärtig. Något egensinnig dock tycker sonen. Hon möblerar om grejer i huset som hon tycker det ska se ut. Ofta måste husfolket söka efter sina tillhörigheter när hon har varit här.
Man kan ju tycka att vi som gäster skulle kunna ta hand om städningen, men det skulle inte kännas bra. Vid lunchen berättade Fransisca att den ekonomiska krisen redan påverkat hennes jobb. Hon hade tappat städningen i fyra hus. Sånt märks i hennes plånbok.
Själv ska Fransisca fira Thanksgiving med sin man, åtta av sina elva barnbarn och deras föräldrar.
- Oj, oj, oj, hela huset blir upp och nervänt, klagar hon med glimten i ögat.
Familjen har anammat den amerikanska seden med kalkon, men det är ändå den mexicanska maten som t ex Tamale som dominerar.
- Jag får laga mat hela dagen, skrattar hon. Vi blir många. Tur att det går att vara ute.
Vår egen Thanksgivingsmiddag blir en blandning av amerikansk, filippinsk och svensk mat. Kalkon, honungsglacerad lättrökt skinka och pumpapaj, köttbullar och Janssons frestelse, plus de asiatiska delikatesser med mystiska namn som gästerna har med sig. Det blir rena "smorgasbordet" med andra ord.
Läskigt
Hör jag verkligen någon prata svenska på TV? Två amerikanska recensenter diskuterar de senaste storfilmerna och nu handlar inslaget plötsligt om den svenska vampyrfilmen "Låt den rätte komma in" . Då är det är klart att man lystrar till.
- Omtumlande, överraskande och riktigt skrämmande, tycker recensenterna och jämför den med den amerikanska vampyrfilmen Twilight, som får tummen ner.
Den svenska filmen får alltså mycket beröm. Ändå kommer jag knappast att gå och se den, varken här i USA eller därhemma. Den verkar vara alltför läskig (om man får vara lite vitsig)
Lite skrämmande är det också att läsa om hur ni fått vinteroväder med tillhörande olyckor. Snälla ni, ta det försiktigt när det är halt och moddigt på vägarna!
Här i Californien säger man för att det kan finnas chans till regn kommande vecka, vilket anses vara en trafikfara. Alla bilförare är nämligen inte vana med blöta vägbanor och en resa på Highway kan dätför bli mer riskfylld än vanligt. Så ta det lugnt Thomas när du rattar bilen tillbaka från Las Vegas!
- Omtumlande, överraskande och riktigt skrämmande, tycker recensenterna och jämför den med den amerikanska vampyrfilmen Twilight, som får tummen ner.
Den svenska filmen får alltså mycket beröm. Ändå kommer jag knappast att gå och se den, varken här i USA eller därhemma. Den verkar vara alltför läskig (om man får vara lite vitsig)
Lite skrämmande är det också att läsa om hur ni fått vinteroväder med tillhörande olyckor. Snälla ni, ta det försiktigt när det är halt och moddigt på vägarna!
Här i Californien säger man för att det kan finnas chans till regn kommande vecka, vilket anses vara en trafikfara. Alla bilförare är nämligen inte vana med blöta vägbanor och en resa på Highway kan dätför bli mer riskfylld än vanligt. Så ta det lugnt Thomas när du rattar bilen tillbaka från Las Vegas!
The Fuddrackers
Fuddrackers är ett väldigt amerikanskt ställe i våra ögon, en kedja som grundades i Texas och som jag inte tror finns i Sverige. Just det här hade Elvis och andra kända sångare och grupper som tema. Fuddruckers har faktiskt över 260 hamburgerställen runt om i världen, de flesta med 1950-talet eller Rock´n Roll som genomgående stil.
Maten serverades inte på en tallrik utan direkt på en bricka, hamburgarna - och tillbehören som man väljer själv från en salladsbar - var mycket bra. Den största burgaren du kunde beställa var på ca ett halvkilo, men vi nöjde oss med hälften. Jag kunde dessutom dricka hur mycker Dr Pepper jag orkade ;-) Mätta och belåtna blev vi, fick faktiskt hamburgersshwimen efteråt.
Brandmännen i Californien är hjältar i befolkningens ögon. Fullt förståeligt som de får kämpa. Den här gruppen kom i en firetruck för att få sig ett skrovmål och de hade inget emot att bli fotade och synas på Internet. Mycket trevliga och pratsamma killar fast jag störde dem mitt i maten.
Över Sant Ynez
På hemvägen körde vi över Santa Ynez Mountains, högt ovanför oceanen. Bergen är över 1400 m och det kändes i öronen när vi tog oss uppför och nerför på vindlande vägar. Utsikten var bedårande, men svår att fotografera. Det blir så smått och futtigt på bild. Vi såg också skyltar med varning för brandutrustning, men inga tydliga spår av bränder. Kanske hade det brunnit i någon av de djupa raviner som vi passerade i god fart.
Vi fick skjuts till järnvägsstationen i Santa Barbara och tog oss tillbaka till Ladera Ranch utan missöden. Det kändes toppenbra att vi fått tillfälle att träffa våra vänner och dela de två dagarnas upplevelserna med dem.
Sladderbänken
Lokalodlade satsumas den här tiden på året är väl inte är så danskt kanske. Men temat Danmark var förvånansvärt väl genomfört. Inte bara bagerierna och restaurangerna, utan också hantverkarna i Solvang hade danska firmanamn.
Känner du igen underhållarna Sammy Davis Jr, Frank Sinatra och Dean Martin? Vi hittade dem i en rolig affär i Solvang. Kanske gjorde de bara en mellanlandning på väg till sitt favorittillhåll i Las Vegas. Men visst är det något bekant med den gråhårige mannen i bakgrunden också? Kan det vara en annan Hollywood-kändis?
Senaste nytt om hollywoodkändisar eller kanske bara allmänt skvaller om ditt och datt? Damerna på Sladderbänken ser ut att ha något intressant att diskutera. Undrar om bänken bara är för den kvinnliga delen av befolkningen eftersom namnet Ljugarbänken av tradition är reserverat för herrar ;-)
Juldags
Affärer och restauranger har danska namn, men jag tycks minnas att det här hette "Julehuset".
Det var i alla fall redan jusskyltat i alla fönster, kanske har man det året runt? Det här är ju USA!
Pepparkakshus, garntomtar och prydnader i trä istället för plast och porslin, nog skiljer sig smaken en hel del mellan Skandinavien och Amerika i stort.
Danish
I den lilla staden Solvang går alla hus i dansk stil. De är som klippta ur en bok av H C Andersen eller något man skulle kunna se på Disneyland.
.
.
I USA heter wienerbröd Danish, så givetvis måste vi besöka ett av de små bagerierna och köpa några smarriga sådana av olika slag.
.
Ägaren till Mortensens bageri tog sig tid till en pratstund medan vi väntade på kaffet. Det är honom ni ser promenera vidare bortåt gatan i samtal med en kompis, medan den något virriga servitrisen serverar Kristina te.
På utflykt till Danmark
Hyrbilsproblemet löste vi genom att Thomas hyrde en bil för fem dagar och fick ett bra pris, sen "köpte" vi en dag av honom. De skulle ju ändå vidare inåt landet dagen därpå och var i behov av en hyrbil.
Tillsammans gjorde vi en utflykt till Solvang, en lämplig dagsutflykt som vi började med att köra efter den vackra Highway "wan åo wan".
Solvang betyder Soläng på danska. Staden grundades år 1911 av en grupp danska lärare. De flyttade dit för att slippa Mellanvästerns stränga vintrar, sägs det. Det var säkert klokt, i Solvang är vintern ungefär som vår svenska sommar.
Bränderna
Vi såg spår från bränderna, mest på håll. Men på hotellets parkering fanns den här Volvon som tydligen haft elden i bakhasorna. Lyktor, nummerskylt och plasten på stötfångaren bak hade smält.
En bit från hotellet såg vi skyltar med tack till brandkåren.
och den här "befälsbilen" hörde till Orange Countys brandkår. När det var kris hjälptes alla åt och fortfarande finns jobb som måste göras på brandplatserna.
Santa Barbara, dag 2
Vi tog en tidig morgonpromenad längs stranden. Beachen var städad och morgondimman gjorde att allt var tyst och stilla ute på havet, men på det asfalterade stråket mellan palmerna joggade, cyklade, rullskridskoåkte och promenerade många människor.
Frukosten ingick inte, men vi kostade på oss och åt den på det stora hotellet. Väldigt gott med bland annat färska bär, frukter och grönsaker.
Kvällsaktiviter
Efter båtturen gjorde vi ett besök inne i centrum. Stadshuset, The City Hall, var en imponerande byggnad i spansk stil. Här har bekanta till vår värdfamilj gift sig med en efterföljande mottagning på italiensk restaurang. Nu blev det restaurangen Elements som fick den äran att servera Morzan en portion ankbröst och rostade grönsaker. Mmmmmm.
Segeltur
(Ungefär så här såg båten ut)
Hanna hade ordnat en kryssning åt oss för att få se delfiner och sjölejon. När det visade sig att det bara var vi fem valde arrangören att ta oss med i sin segelbåt istället. Morzan hann inte ens fundera på om hon skulle våga ge sig ut, vattenrädd som hon är. För det gick snabbt, efter ett kvickstopp i en kioskaffär för att skaffa smörgåsar, vin och lite snacks, bar det iväg ner i båten och ut i bukten.
Visst pirrade det i magen, men det lutade inte alltför mycket, och kaptenen var tryggheten själv. Det var faktiskt riktigt härligt. På väg ut passerade vi massor av pelikaner. Strandlinjen var packad av dem och på fisksumpen satt många fåglar trots att de inte kunde komma åt sumparna som var täckta av nät.
En grupp delfiner jagade fisk inne i bukten och vi kunde komma dem riktigt nära. Men det är snabba rackare, svåra att fotografera. Och man vill ju gärna hinna njuta av åsynen av dem utan att ha kameran framför ögonen.
Sjölejonen var roliga rackare. Någon av dem fiskade tillsammans med delfinerna, men uppe på bojen låg en hel hög. Det var trångbott minst sagt och de skrek och gormade åt både oss och åt varandra när vi kom nära.
forts.
När vi kom längre ut på oceanen och solen var på väg ner behövde man en jacka, och det var nästan skönt få känna sig lite frusen för en gångs skull.
Thomas t. h. blev nog lite frälst på det här med segling, något han inte trott var möjligt.
- Rakt fram, ut mot solen, ligger Hawaii-öarna, förklarade skepparen.
Hotell Parkside
Åt fanders med Herz! Vill de inte hyra ut en bil i två dagar så får vi väl ordna det på något annat sätt! Till att börja med tog vi taxi till hotellet nära den vackra strandpromenaden. Rummet var stort och låg på den norra, svalare sidan. Våra vänner hade fått ett mer ordinärt rum åt söder och med bara en stor säng. (Den typ som vi också bokat) Tydligen var de mindre rummen slut när vi kom. Lyckliga oss! Vi fick det det stora för samma pris, nämligen 880 svenska kronor.
Morzan tyckte det var väldigt mysigt att krypa in i en stor morgonrock och beundra utsikten upp mot bergen
Resa med Amtrak
Tidig morgon och väntan på Amtrak som ska ta oss till Santa Barbara, en tripp som ska ta fyra timmar. Vi har fått biltransport till San Juan Capistrano, den närmaste tågstationen. Vi har scannat in vår Internetbokning och fått biljetter och en vänlig dam i biljettluckan berättar var på perrongen vi ska gå på.
Till att börja med undrar vi om vi hamnat i fel klass. Sköna stolar av flygplansmodell, gott om utrymme för benen, uppkoppling för datorer och andra elkrävande apparater, jättefräscht och snyggt gör att vi tror det kan vara buisness class. Ett par konduktörer gör sina rundor för att se att allt är OK och de ber oss inte att flytta. De sätter bara en lapp med vår slutdestination ovanför våra platser och innan vi ska stiga av påminner de oss. Byter man plats tar man bara lappen med sig.
Utsikten är spännande. Vildmark, klippor, rancher, stora odlingar, samhällen och sista biten åker vi alldeles vid randen av Stilla Havet. Vi ser jättefina campingplatser där husbilar och trailers står uppställda och där vi gärna skulle bo ett tag. Tyvärr är det svårt att fotografera från tåget, det går för snabbt och det är svårt att fokusera,
Men allt går inte "som på räls". Vi blir stående en halvtimme ett par stationer före Santa Barbara. Tåget före oss har haft fel på ett hjul och rälsen måste inspekteras innan vi får köra vidare.
Det gör att vi missar den hyrbilstransport skulle hämta oss på tågstationen. Personalen på stationen hjälper oss att ringa upp Herz, men ingen dyker upp.
Julstök
Det är rätt kul att svenskt bröd är så populärt här. En kassörska på Kohls såg mitt svenska kreditkort och berättade att hon alltid bakar svenska pepparkakor och "sockerbröd" till julen. Något som hon fullständigt älskade.
En annan dag sökte vi anis i kryddhyllan på The Paviljon och såg en äldre dam granska samma hyllor. Hon var intensivt upptagen och jag hörde hur hon muttrade något om anis. När jag sa att vi sökte samma sak berättade hon att hon skulle baka svenska bröd och behövde anis. Någon bakgrund (vitsigt va?) från Sverige hade hon inte. Tvärtom, hon var från Sydamerika. Hon tipsade oss om att söka anis i någon mexikansk affär, för där hade hon hittat denna krydda ibland.
- If I find some I will tell you, sa hon och log så vackert.
Men hur det skulle gå till vet jag inte riktigt. Så litet är inte samhället där vi bor. Men det är väl den goda tanken som räknas och jag tyckte hon var jättegullig som engagerade sig.
Vi har fått ett vackert reklamblad från organisationen SWEA, en organisation för svenska kvinnor utomlands. De kommer att anordna en julmarknad i slutet av månaden. Svenskt hantverk, glöggbar, svensk traditionell mat och hembakat bröd utlovas. Dessutom blir det Luciatåg, dans kring granen och jultomte. Säkert välkommet för många utvandrade svenskar och rätt kul för oss också. Vi får se om tiden och orken räcker till.
Denna tisdagmorgon tar vi i alla fall tåget upp till Santa Barbara och stannar där ett par dagar. Vi ska träffa goda vänner och deras dotter som studerar där. Kanske tar vi en båttur ut på oceanen och kikar efter delfiner och sjölejon. Det kunde vara ett kul avbrott från värmen här i OC.
Vi återkommer med nya inlägg och bilder på torsdag. Då är det kanske också dags att summera efter brandkatastrofen.
Rökigt
Hittills har vi sett röken som en molnbank ovanför bergen. Men på väg till Pomona hamnade vi närmare de olika brandplatserna och passerade genom den grå röken som brer ut sig över Orange County. Det brinner fortfarande okontrollerat på flera platser, ytterligare människor har evakuerats och byggnader har förstörts. Vi såg det stora planet vattenbomba och ett tiotal polisbilar i full utryckning. Aska låg på vägbanan och luften har nu blivit så dålig att ett planerat maratonlopp i Pasadena ställdes in. Folk uppmanas att hålla sig inomhus om de ser och känner av röken. Och det förstår jag, det stack i ögonen och retade ordentligt i halsen fast vi var nån km ifrån och lukten var obehaglig.
Ikväll har vinden vänt och vi har fått stänga alla fönster som vi hade öppna för värmens skull. Brandröken blev för påtaglig för att det skulle kännas bra.
Sonhustruns släktingar från Yorba Linda, de som evakuerades igår, har haft tur. Deras hus står kvar (än så länge) medan grannens hem bara består av svartbrända ruiner. Det är mycket som är konstigt med den här katastrofen. Bland annat händer just detta, elden verkar slumpmässigt hoppa mellan husen, spara något enstaka och helt förstöra andra.
Jag tror att det är svårt att föreställa sig vad som egentligen pågår. Enbart branden här i Orange County har slukat 97 kvadratkilometer mark, bränt ner 150 hus och tvingat 26000 människor att evakuera sina hem. Ännu värre var det i Sylmar norr om Los Angeles, där förstördes 630 byggnader. Och ännu vet man inte var det hela slutar.
Men jag vill framhålla att det inte är någon fara för oss, inte mer än att vi har åkt på en rejäl förkylning. Igen.
Trädgård
Efter en härlig champagnebrunch i Pomona besökte vi sonen svärföräldrar. I deras trädgård växer sånt som vi bara kan drömma om. Tänk att få plocka ner ett par avokador till morgonmackan eller gå ut och hämta bananer till youghurten!
De har också andra frukter som vi fick med oss i en kasse, sånt som guava, persimon and kumquats. Nyttigt och gott.
Biff med kick
Är det okänsligt att äta en god lördagsmiddag medan TV visar bilder från andra människors brinnande hem? Det är inte utan att vi har dåligt samvete medan Maries supergoda Lövbiff med Kick och ett par glas kaliforniskt rödvin (J.Lohr, Paso Robles Merlot från 2006) glider ner genom våra strupar.
Men vad kan vi göra? Brandkatastrofen blir inte mindre av att vi äter morötter och dricker vatten. Det är väldigt synd om de som drabbats, men ingen av dem blir utan tak över huvudet och mat i magen ikväll. Har de inte släkt och vänner som kan ta emot dem finns inkvarteringar i skolor, kyrkor och andra offentliga byggnader. Väldigt mycket bygger på välgörenhet och affärer och organisationer skänker mat och andra förnödenheter till dem som behöver det. Men det är klart - vi vill inte byta!
Men vad kan vi göra? Brandkatastrofen blir inte mindre av att vi äter morötter och dricker vatten. Det är väldigt synd om de som drabbats, men ingen av dem blir utan tak över huvudet och mat i magen ikväll. Har de inte släkt och vänner som kan ta emot dem finns inkvarteringar i skolor, kyrkor och andra offentliga byggnader. Väldigt mycket bygger på välgörenhet och affärer och organisationer skänker mat och andra förnödenheter till dem som behöver det. Men det är klart - vi vill inte byta!
Tre mil
Elden har nu nått Anaheim Hills och de stora rökmolnen syns ända hit till Ladera. Det brinner alltså ca tre mil härifrån. Det är som om vi hemifrån såg en okontrollerad storbrand i Piteå, Älvsbyn, Luleå och Boden.
Släktingar till sonhustrun har nu evakuerats från Yorma Linda. Vissa vägar är nästan igenkorkade av bilister som försöker ta sig undan elden medan andra stora genomfartsleder kan se ut så här:
(Foto:Los Angeles Times)
Highway 91, 241 och 57 är bland de vägar som är avstängda eftersom det brinner på båda sidor. Det innebär att vi kanske inte kan ta oss till Pomona i morgon som planerat. I så fall blir det ingen champagnebrunch och ingen NHL-hockey för vår del. Men det är förstås ett lyxproblem i förhållande till brandkatastrofen.
Visst är väl bilden läcker? Eller är jag avtrubbad av att ha tittat på TV live från brandhärdarna hela dagen?
Släktingar till sonhustrun har nu evakuerats från Yorma Linda. Vissa vägar är nästan igenkorkade av bilister som försöker ta sig undan elden medan andra stora genomfartsleder kan se ut så här:
(Foto:Los Angeles Times)
Highway 91, 241 och 57 är bland de vägar som är avstängda eftersom det brinner på båda sidor. Det innebär att vi kanske inte kan ta oss till Pomona i morgon som planerat. I så fall blir det ingen champagnebrunch och ingen NHL-hockey för vår del. Men det är förstås ett lyxproblem i förhållande till brandkatastrofen.
Visst är väl bilden läcker? Eller är jag avtrubbad av att ha tittat på TV live från brandhärdarna hela dagen?
Allt värre
Nya ställen som Yorba Linda och Brea är nu också drabbade av bränder. Där sonen igår kollade utbudet på större bilar ser vi nu eldsflammor och svart rök i direktsänd TV. Vi känner igen platserna och vägarna eftersom vi själva varit där. I Brea har vi till exempel varit på champagnelunch för två år sedan. En annan gång var vi nära att bli inblandade i en trafikolycka på Highway 57 som går genom området.
Vi ser hur en jättestor vattenbombare, en DC10, försöker stoppa spridningen. Den kan inte släppa sin last på husen förstås, det är alldeles för tungt, men över det omgivande landskapet i förebyggande syfte eller för att släcka buskbränder.
(Foto Los Angeles Times)
För invånarna i de här husvagnarna (mobilhomes) kan bränderna vara en enorm katastof. De kanske hade hela sitt liv samlat där. Vi tycker otroligt synd om dem. Kändisarna som fått sina hus nerbrända har ofta flera hem och en bra ekonomi. De klarar sig nog ändå, även om de säkert förlorat många kära ägodelar.
Vi ser hur en jättestor vattenbombare, en DC10, försöker stoppa spridningen. Den kan inte släppa sin last på husen förstås, det är alldeles för tungt, men över det omgivande landskapet i förebyggande syfte eller för att släcka buskbränder.
(Foto Los Angeles Times)
För invånarna i de här husvagnarna (mobilhomes) kan bränderna vara en enorm katastof. De kanske hade hela sitt liv samlat där. Vi tycker otroligt synd om dem. Kändisarna som fått sina hus nerbrända har ofta flera hem och en bra ekonomi. De klarar sig nog ändå, även om de säkert förlorat många kära ägodelar.
Fel säsong (uppdaterad)
Nya bränder har blossat upp i San Fernando Walley, norr om Los Angeles. Ett område med sexhundra mobil-homes har drabbats hårt, bara 60 av dem återstår just nu, andra bostadsområden brinner också, sjukhus och skolor är i farozonen och 10000 männsikor har evakuerats. Elden har tagit sig över Hihgway 5 och flera andra stora vägar har stängts av. Att ta sig härifrån till San Fransisco är till exempel omöjligt. Det borde kännas hopplöst för de 1500 brandmännen, men de kämpar på som galningar därute.
Folk skakar på huvudet och menar att vi är i mitten på november och säsongen för bränder ju borde vara över. Men värmen och heta Santa Ana-vindar har gjort att minsta gnista kan ställa till med jätteproblem.
- Det här är priset vi får betala för att bo här, menade en av invånarna i Santa Barbara.
Vi har inte hört något nytt om bränderna i det området. Förhoppningsvis har man nu fått kontroll över dem, men fortfarande vet vi inte hur det ser ut i själva Santa Barbara och om det är värt att åka upp dit på tisdag.
Här i Ladera märker vi inte mycket av det som pågår i San Fernando, men det blåser rejält och är över 30 grader varmt i skuggan. Ändå uppmanar myndigheterna oss att spara på elektricitet eftersom man har blivit tvungen att stänga av viss elförsörjning. Ingen air condition alltså idag!
Hoppas bara att ingen av grannarna får för sig att göra upp en grilleld eller kastar brinnande fimpar omkring sig!
Folk skakar på huvudet och menar att vi är i mitten på november och säsongen för bränder ju borde vara över. Men värmen och heta Santa Ana-vindar har gjort att minsta gnista kan ställa till med jätteproblem.
- Det här är priset vi får betala för att bo här, menade en av invånarna i Santa Barbara.
Vi har inte hört något nytt om bränderna i det området. Förhoppningsvis har man nu fått kontroll över dem, men fortfarande vet vi inte hur det ser ut i själva Santa Barbara och om det är värt att åka upp dit på tisdag.
Här i Ladera märker vi inte mycket av det som pågår i San Fernando, men det blåser rejält och är över 30 grader varmt i skuggan. Ändå uppmanar myndigheterna oss att spara på elektricitet eftersom man har blivit tvungen att stänga av viss elförsörjning. Ingen air condition alltså idag!
Hoppas bara att ingen av grannarna får för sig att göra upp en grilleld eller kastar brinnande fimpar omkring sig!
I brändernas spår
Branden i Santa Barbara pågår fortfarande, men är inte längre lika aggresiv . Ändå vågar ingen säga att faran är över. Skulle vinden öka eller byta riktning kan det bli kris igen. Guvenör Arnold Schwarzenegger har också deklarerat "state of emergency", en typ av undantagstillstånd, för området.
Ikväll räknar man med att 200 hus har brunnit och stora landarealer (155 acres för den som orkar räkna) har förstörts. Nu börjar historierna dyka upp i media. Som den om en liten tvååring som försökte blåsa ut elden som om det var ljusen på en tårta, eller mannen som återvände till sitt nerbrunna hus och hittade fruns och svärmors vigselringar i askan, det enda ägodelar som fanns kvar och gick att rädda! Santa Barbara Bank & Trust bokade upp 130 rum på ett hotell vid hamnen för behövande och har lovat hjälpa drabbade kunder med kontanter och krediter. Föreningar har delat ut ansiktsmasker och Röda korset hjälper folk som evakuerats. Men man har också arresterat obehöriga som vistas i områden där folk har evakuerats.
Ikväll räknar man med att 200 hus har brunnit och stora landarealer (155 acres för den som orkar räkna) har förstörts. Nu börjar historierna dyka upp i media. Som den om en liten tvååring som försökte blåsa ut elden som om det var ljusen på en tårta, eller mannen som återvände till sitt nerbrunna hus och hittade fruns och svärmors vigselringar i askan, det enda ägodelar som fanns kvar och gick att rädda! Santa Barbara Bank & Trust bokade upp 130 rum på ett hotell vid hamnen för behövande och har lovat hjälpa drabbade kunder med kontanter och krediter. Föreningar har delat ut ansiktsmasker och Röda korset hjälper folk som evakuerats. Men man har också arresterat obehöriga som vistas i områden där folk har evakuerats.
Tea fire
Branden i Santa Barbara har nu slukat över hundra hus. Den lär har startat i en historiskt byggnad som hette Tea House. Därför kallas kallas branden allmänt för Tea fire i media. Man visade igår hur palmerna brinner inuti och sen exploderar i flammor. Och det finns många palmer kring de lyxiga hemmen, samma sak med eukalyptusträd, vars oljor är mycket eldfängda. Undra på att det blir svårsläckt.
De hårda vindarna på över 30 m/s för de väldiga lågorna vidare och antänder nya områden utan att brandmännen kan göra så mycket åt det. Under dagen har man vattenbombat med flyg och folk i omgivningen kring Santa Barbara har uppmanas att använda så lite vatten som möjligt för att underlätta brandkårens släckningsarbete och de förebyggande åtgärder man försöker sätta in.
Rök och aska sprids över stora områden och ännu fler människor än de 5400 som hittills evakuerats får hålla sig beredda om vinden skulle vända.
De hårda vindarna på över 30 m/s för de väldiga lågorna vidare och antänder nya områden utan att brandmännen kan göra så mycket åt det. Under dagen har man vattenbombat med flyg och folk i omgivningen kring Santa Barbara har uppmanas att använda så lite vatten som möjligt för att underlätta brandkårens släckningsarbete och de förebyggande åtgärder man försöker sätta in.
Rök och aska sprids över stora områden och ännu fler människor än de 5400 som hittills evakuerats får hålla sig beredda om vinden skulle vända.
Breaking News
(Foto Los Angeles Times)
Det brinner igen! Starka vindar sprider elden genom snustorr natur, fångar in och förstör det ena huset efter det andra ovanför Santa Barbara. Vi följer vad som händer via helikoptrar som sänder live ovanför brandhärdarna. Reportrarna kallar eldarna för monster och berättar att folk har evakuerats och att det är många villor i mångmiljonklassen som brandmännen inte har en chans att rädda. Steven Spielberg, Ophra Winfrey, Rob Lowe, Steve Martin och en massa andra kändisar har sina andrahem här med utsikt över Stilla Havet.
Just det här området hade vi planerat att besöka när vi tisdag till onsdag ska till Santa Barbara för att träffa goda vänner. Antingen får vi välja en annan sighseeing eller så åka runt och titta på förödelsen efter bränderna som då förhoppningsvis är släckta.
Jordbävning
I dag hölls en stor jordbävningsövning i södra Californien, The Great Southern California ShakeOut, Den hade en tänkt magnitud på 7.8, och var tänkt att förbereda samhället på en kommande katastrof. För jordbävningen kommer - förr eller senare, det vet experterna med säkerhet. Nu har man väntat på den sedan 1994 och människorna har kanske invaggats i en falsk trygghet!
Därför måste folk påminnas om vad en stor jordbävning innebär, anser myndigheterna. En jordbävning vid San Andreas-förkastningen, som den man nu tänker sig, kan innebära 1800 döda, 50000 skadade och 200 miljarer dollar i materiell förstörelse. Det är enorma krafter som släpps loss och miljonstaden Los Angeles skulle till exempel bli utan vatten, elektricitet och fungerande vägnät.
Här i Ladera märkte vi inget av övningen, men på söndag skulle vi själva ha kunnat uppleva en jordbävning. Då finns nämligen en simulator tillgänglig för allmänheten vid Charter High Shool i Los Angeles. Det skulle säkert ha varit väldigt intressant, och framför allt säkert, men vårt program är tyvärr fulltecknat just den dagen.
Utryckning
I morse mötte jag en brandbil i full utryckning, med blåljus, sirener och amerikanska flaggan vajande mitt på. Den drog iväg ner mot skolområdet som jag nyss lämnat. Jag kunde inte se någon rök, men här rycker brandkåren också ut på varje larm om en ambulans.
- Det ar mest for att gardera sig, brandmän har förstahjälpenkunskap och eftersom brandbilen och ambulansen (som ar privat) kommer fran olika ställen sa kan kanske brandbilen komma dit forst och hjälpa tills ambulansen kommer, förklarar sonen.
Utryckning av ett annat slag blev det i går kväll. Vi tittade på Ophra Winfreys program som den här gången handlade om att organisera upp därhemma. De visade många bra lösningar för att hålla ordning i hemmet. Ett av förslagen var att skanna in barnens teckningar och låta göra böcker av dem. Ophra, och ett företag som heter Snapfish, erbjöd tittarna att få beställa böcker med tjugo bilder alldeles gratis. Men det gällde enbart inom 48 timmar.
Vi som ändå hade tänkt beställa bilder och göra ett album åt lillan innan vi åker hem! Perfekt. Nu blev det bråttom med att söka skapliga bilder, sen in på Ophras hemsida, hitta länken till Snapfish och försöka förstå sig på beställningsrutinerna.
Tror det gick vägen! Nu får holla koll på postlådan framöver så att överraskningen inte avslöjas i förväg.
Den här länken går till Snapfishs svenska hemsida http://www1.snapfish.se/
- Det ar mest for att gardera sig, brandmän har förstahjälpenkunskap och eftersom brandbilen och ambulansen (som ar privat) kommer fran olika ställen sa kan kanske brandbilen komma dit forst och hjälpa tills ambulansen kommer, förklarar sonen.
Utryckning av ett annat slag blev det i går kväll. Vi tittade på Ophra Winfreys program som den här gången handlade om att organisera upp därhemma. De visade många bra lösningar för att hålla ordning i hemmet. Ett av förslagen var att skanna in barnens teckningar och låta göra böcker av dem. Ophra, och ett företag som heter Snapfish, erbjöd tittarna att få beställa böcker med tjugo bilder alldeles gratis. Men det gällde enbart inom 48 timmar.
Vi som ändå hade tänkt beställa bilder och göra ett album åt lillan innan vi åker hem! Perfekt. Nu blev det bråttom med att söka skapliga bilder, sen in på Ophras hemsida, hitta länken till Snapfish och försöka förstå sig på beställningsrutinerna.
Tror det gick vägen! Nu får holla koll på postlådan framöver så att överraskningen inte avslöjas i förväg.
Den här länken går till Snapfishs svenska hemsida http://www1.snapfish.se/
Fynd
Jag kunde inte motstå det här plagget i min favoritfärg. Linnet innanför är en del av tunikan och jag tycker det är ett väldigt användbart plagg. Och i slutändan betalade jag mindre än 7 dollar. Ett fynd inför champagnebrunchen på söndag!
Inget nytt under solen
Just nu har jag inte har något speciellt att skriva om. Men eftersom målsättningen är att du ska hitta något nytt varje morgon får det bli några rader i alla fall. Jag kan ju berätta att vi har gjort en tur upp till drugstoren för att köpa hostmedicin åt Farzan, mascara åt Morzan och söka Rosbud åt dottern. Sen bar det iväg till varuhuset Kohls, mest för att kolla runt lite. Men det är klart att man inte går tomhänt därifrån när reaplaggen är nersatta med 70 % och man dessutom får 25% rabatt i kassan.
När vi hämtat barnbarnet och hennes lekkamrat Sydney på skolan, som förresten har Piaget-inriktning, fixade vi middagsmat, spagetti och två sorters köttfärssås (av kalkonfärs) Mums filibaba!
Lille Logan och hans mamma kom för att hämta Sydney och det är rent otroligt vad den lille krabaten vuxit på tre veckor. Men så äter han också varannan timme dygnet runt. Undrar om "våra" tvillingar kommer att behöva lika mycket? Då blir det jobbigt.
Vi har också kunnat ha "live-samtal" med våra hemmavarande barn idag. Det känns bra att höra deras röster, och i dotterns fall också se henne via webbkameran. Och om en månad är vi hemma igen och får träffa dem på riktigt.
Hjälp inför julen
På dörren hängde ett reklamblad med erbjudande om juldekorering av huset. Gratis förslag på hur de skulle göra ett "festive wonderland" utlovades om man tog kontakt med firman. Men just här är flygbladet bortkastad möda. Julpyntandet sköter säkert Farzan om innan vi åker härifrån.
Men det mesta av julstöket kan köpas. Julklappsinslagningen, till och med själva inköpen, dekorationerna inomhus, städningen förstås och fikat och maten. Har du bara pengar så...
Häromdagen såg vi en bil med reklam för "Moms help moms". Vi vet inte vad mammor hjälper mammor med. Kanske är det barnvaktande, en krånglande dator eller byta däck på bilen. Här finns allt, till och med företag som skurar soptunnor och mobila biltvättare. Farzan skulle säkert kunna försörja sig som "alltiallo" bara hos grannarna och Morzan kunde till exempel starta en restaurang med svensk mat. Det finns inte många sådanan i LA trots det stora utbudet av internationella kök, något vi konstaterade vid lunchen med Anette och hennes familj. Det är bara det att saken är för sent påtänkt, orken är inte riktigt densamma som för 30-40 år sedan.
Men det mesta av julstöket kan köpas. Julklappsinslagningen, till och med själva inköpen, dekorationerna inomhus, städningen förstås och fikat och maten. Har du bara pengar så...
Häromdagen såg vi en bil med reklam för "Moms help moms". Vi vet inte vad mammor hjälper mammor med. Kanske är det barnvaktande, en krånglande dator eller byta däck på bilen. Här finns allt, till och med företag som skurar soptunnor och mobila biltvättare. Farzan skulle säkert kunna försörja sig som "alltiallo" bara hos grannarna och Morzan kunde till exempel starta en restaurang med svensk mat. Det finns inte många sådanan i LA trots det stora utbudet av internationella kök, något vi konstaterade vid lunchen med Anette och hennes familj. Det är bara det att saken är för sent påtänkt, orken är inte riktigt densamma som för 30-40 år sedan.
Mer om 11 nov
Sitter just och tittar på minneshögtiden på hangarfartyget Intrepid som blivit ett flytande museum i New York. Det är 90 år sedan President Wilson införde Veteranernas dag efter Tysklands kapitulation klockan 11.00 den 11 november 1918. Nu är det President Bush som håller tal och förklarar hur stolt han och alla amerikaner är över de män och kvinnor som iklädda uniform tjänar, eller har tjänat, sitt land. Senator Hillary Clinton finns bland gästerna som i övrigt mest ser ut att bestå av gamla militärer.
I USA finns inte allmän värnplikt, utan man tar värvning. På köpet får ungdomarna utbildning och slipper gå arbetslösa. Men det finns en mörk baksida. Allt fler kommer hem i kistor eller skadade fysiskt eller psykiskt. Och den hjälp de får är inte alltid tillräcklig. Givetvis är det något man inte pratar om just idag, när parader och minneshögtider hålls på många håll i detta väldiga land.
I USA finns inte allmän värnplikt, utan man tar värvning. På köpet får ungdomarna utbildning och slipper gå arbetslösa. Men det finns en mörk baksida. Allt fler kommer hem i kistor eller skadade fysiskt eller psykiskt. Och den hjälp de får är inte alltid tillräcklig. Givetvis är det något man inte pratar om just idag, när parader och minneshögtider hålls på många håll i detta väldiga land.
11 november
En ledig dag för många amerikaner, tänkt för att kunna hedra alla som tjänat sitt land genom att ta värvning i olika vapenslag. Både de levande och de döda. USA har ju som bekant en historia med många krig bakom sig och fortfarande är krigen i Irak och Afganistan, och kampen mot terrorismen, en högst påtaglig verklighet för många familjer här i USA.
I lokaltidningen Los Angeles Times finns dagens unga krigsoffer från regionen med bild, namn, rang och minnesord. Väldigt sorglig läsning. Vi ska verkligen skatta oss lyckliga som sluppit sånt i Sverige i så många år.
(Posterns från 1985 var den snyggaste, och minst krigiska, därför får den illustrera veterandagen)
Svensk stil
Eftersom sonhustrun ska hålla sig i stillhet blir det inget spring i affärer nuförtiden. Men Internet erbjuder köptillfällen dygnet runt så hon håller på att köpa sina julklappar den vägen. Vi får också reklamerbjudanden via posten förstås. En dag damp det ner en katalog från Hanna Andersson. Massor av söta kläder i nordisk stil, men också lite roliga saker som klänningar i lusekoftastil och tröjor där motivet är en dalahäst med renhorn! Eller vad sägs om träskor i silver och träskor med stövelskaft. Lite amerikaniserat förstås. Men det mesta är verkligen både snyggt och praktiskt. Hanna har förvaltat sin svenska bakgrund med den äran. Vi tycker hon är en bra representant för svenskt familjemode. Kolla gärna på deras hemsida via länken längs ner i inlägget.
http://www.hannaandersson.com/
Kalasgott
(Du kan klicka på bilderna) 
Vi fortsätter med temat mat. Nu handlar det om palt, karamelläpplen och avokado.
Fars Dag firade vi med paltkalas för tio personer, varav sju var amerikaner.
John fotograferade med telefonen för att visa maten, alltså palt och lingonsylt,
för sin flickvän i San Fransisco. Men han trodde det skulle bli svårt att förstå vad
bilden visar.
- Eventuellt tror hon det är bullar och levrat blod, sa han med ett skratt.
Emmeline behövde instruktioner hur man gör ett "smörbrunn" . Det är inte lätt att veta
hur man gör det första gången, men Derek kunde visa för han har ätit palt förr.
Jag kommer så väl ihåg min debut när det skulle ätas hummer. Då fick jag också
be om hjälp. Men det lämnar vi till en annan gång :-)
Gästerna måste i alla fall ha gillat maten eftersom de gärna tog med sig några paltar
hem för att testa hur de smakar uppstekta i smör.
Till efterrätt hade sonen köpt äpplen doppade i karamellsås, hackade nötter,
choklad och typ krossad Daim. Jättesmarrirg och friskt på samma gång!
Sonens svärmor hade med sig en massa mat också, bland annat en stor påse
med avokado, nyplockade i den egna trädgården. Av dem kan vi göra mycket gott
framöver.
Polis-godis
Alla vet väl att de tuffa amerikanska poliserna älskar donuts. Åtminstone i filmer och TV-serier. Eller är det bara en fördom? Men vi gillar dessa bakverk helt och fullt. Särskilt när man få köpa dem direkt från fabriken Krispy Kreme. ( Bilden ovan) Doften och åsynen av alla varianter får även den mest ståndaktige bantaren att plocka fram plånboken. Vi lovar!
En kartong med tjugotvå blandade donuts försvinner i ett nafs. Barnbarnets favoriter är de med "sprinkels" dvs strössel på. Själva tycker vi efter många tester att helt vanliga standards är bäst, det behövs egentligen inga konstiga glasyrer eller innehåll i en riktigt god donut. Det skulle möjligen vara den med lite smält choklad på i så fall. Mmm.
Släktlunch
På Brake of Dawn, en vietnamesisk-fransk-amerikansk restaurang åt vi lunch idag med Anette MCCabe från Wisconsin. Anettes mormor kom från byn Sjulnäs utanför Piteå. Denna mormor var en släkting till både min pappa och till Sten mamma. Låter det krångligt? Ja, så är det ju ofta med släktträd och jag tänker inte ens ge mig på att reda ut alla grenar och löv här.
Efter en jättestor träff i Svensbyn för flera år sedan fick Anette reda på att hon hade släktingar i Norrbotten och tog kontakt med oss. Vi utbytte mail och fotografier och träffades personligen en gång när vi alla råkade befinna oss i Californien samtidigt. Anette och hennes man Steve (som har irländsk/tysk bakgrund) är jättetrevliga människor. Deras dotter Kristine också. Hon bor och arbetar i San Diego, ca åtta mil längre söderut från Ladera räknat. Hon fyllde år i dagarna och det var därför föräldrarna var på besök.
Med på lunchen var också Kristines kusin Tiffany (till höger i bild) Vilka de övriga är kan ni kanske räkna ut. Det var roligt att kunna ses igen och få veta vad som hänt sedan förra gången. Kanske ses vi i Sverige nästa gång. McCabes har planer på en tripp till Europa, men de vill avvakta till dess den amerikanska ekonomin har stabiliserats.
50 år
För precis 50 år sedan, den 7 november, förlovade vi oss. Ett stort och mycket högtidligt ögonblick . Efteråt gjorde vi allt för att vifta med vänsterhanden så att folk skulle se ringarna. Farzan var elektriker och Morzan jobbade på affär. Båda bodde vi hemma hos respektive föräldrar.
Då anade vi inte att vi femtio år senare skulle ha tre egna barn och tre barnbarn - och ytterligare två på gång. Att vi skulle resa ut i världen var helt otänkbart på den tiden. Tänk på att det var 1958 och arbetarklassen höll sig inom landet, eller i alla fall inom Norden, om man ens gav sig ut på sådana äventyr. Charterresor fanns kanske, men de var inte att tänka på för oss och att ge sig iväg till främmande land på egen hand var absolut inget alternativ. En biltur till de närmaste grannländerna var tillräckligt långt bort för att vara exotiskt.
På begäran
Så här ser den omtalade Slow Cookern ut. Man lägger i kött, grönsaker, potatis eller vad nu rätten ska innehålla och häller i lite buljong eller annan vätska. Sen är det bara att slå på apparaten på hög eller låg värme. Den behöver ingen tillsyn, du kan exempelvis göra i ordning grytan och sen vara borta i flera timmar. När du kommer tillbaka har du en väldoftande, saftig middag klar att äta.
På Internet hittar du flera bra recept och här i USA finns många kokböcker med enbart recept för Slow Cooker. Vi ska nog passa på att skaffa ett par sådana innan vi åker hem.
Snö och snabbak
På biblioteket i närheten hölls en bokmarknad så vi och svärdottern gjorde ett besök. Vi hittade bland annat en bok om barn som leker i snö. Den passar bra att ge till barnbarnet så hon inte glömmer hur kul hon hade när hela familjen var på besök hos oss i Sverige. Sen måste ju tvillingarna som är på väg få veta att det finns något annat än ständig sol och värme :-)
Kan det vara tankarna på snö som gör att vi valt att koka risgrynsgröt till middag? Dessutom ska vi grädda lingonbröd (snabbak inköpt på IKEA) Ett matbröd som vi aldrig sett i pulverform därhemma. Man behöver bara tillsätta vatten och den bifogade torrjästen, låta degen jäsa, baka ut och sen in med bröden i ugnen. En halvtimme senare har man två goda bröd att sätta fram på bordet.
Den stressiga tid vi lever i får väl fabrikanterna att producera allt fler halvfabrikat. Nu finns ju till och med pitepalt som "snabbak "som vi har berättat om tidigare. En norsk specialitet. Men hör och häpna - ICA Norrmalm i Lycksele är inte längre ensamma om att importera Raspeballer. Nu säljer även ICA Kvantum i Piteå detta. Tänk att det går att sälja sånt i pitepaltens Mecka! För du har väl hört hur man blir av med en pitebo? Ja, man slänger ut en palt på svag is. He he. Undrar om det fungerar med Raspeballer också?
Kan det vara tankarna på snö som gör att vi valt att koka risgrynsgröt till middag? Dessutom ska vi grädda lingonbröd (snabbak inköpt på IKEA) Ett matbröd som vi aldrig sett i pulverform därhemma. Man behöver bara tillsätta vatten och den bifogade torrjästen, låta degen jäsa, baka ut och sen in med bröden i ugnen. En halvtimme senare har man två goda bröd att sätta fram på bordet.
Den stressiga tid vi lever i får väl fabrikanterna att producera allt fler halvfabrikat. Nu finns ju till och med pitepalt som "snabbak "som vi har berättat om tidigare. En norsk specialitet. Men hör och häpna - ICA Norrmalm i Lycksele är inte längre ensamma om att importera Raspeballer. Nu säljer även ICA Kvantum i Piteå detta. Tänk att det går att sälja sånt i pitepaltens Mecka! För du har väl hört hur man blir av med en pitebo? Ja, man slänger ut en palt på svag is. He he. Undrar om det fungerar med Raspeballer också?
En vanlig förmiddag
Frukost och webbtidningsläsning, samt koll av mail och bloggar, innan lilla barnbarnet kommer ner och vill ha sin morgonyoghurt. Ibland vill hon också hjälpa pappa att fixa kaffe. Sen ska det mysas ett tag innan det är dags att göra sig klar för skolan. Vi följer med i sonens bil när han åker till jobbet, lämnar av lillan och promenerar tillbaka. Just idag valde vi en annan väg för att se lite nya vyer och Morzan kan inte sluta förundras över alla dessa rosor, kring husen, i parker, rondeller och trafikdelare. De blommar överallt och i så många olika varianter. Strax intill ligger vildmarken där det bara finns torrt gräs och kaktusar. Det syns tydligt hur mycket bevattning det krävs för att växtligheten ska kunna överleva.
Efter promenaden smakade ett glas isvatten och en kopp nykokt kaffe väldigt bra i skuggan ute på terassen. Även om det bara är +23 blir man ordentligt varm av att röra på sig i solskenet.
Dagen efter
Nu är det dags för experterna att analyserna valutgången. Alla är eniga om att Barack Obama höll ett väldigt bra tal efter segern, han fick folket med sig så till den grad att de skanderade efter honom "Yes we can! Något som Barack i sin tur kan ha inspirerats av ett av vår sondotters favoritbarnprogram där Byggare Bob alltid fixar saker och ting med de orden. Och det är en bister vardag med mycket att fixa som väntar den nye presidenten. Amerikanerna har stora förväntningar och det har antagligen större delen av världen också. Men de svenska medierna tar upp allt om problemen så dem behöver vi inte upprepa här.
Bild: Expressen.
Bild: Expressen.
President Barack Obama
Just nu, 05.20 svensk tid, förklarar sig McCain besegrad och gratulerar Obama till segern. Siffrorna 338-155 talar sitt tydliga språk, även om inte alla valdistrikt är räknade.
- Det amerikanska folket har talat, sa han alldeles nyss, och lovade att hjälpa sin förre konkunkurrent att leda USA mot en bättre framtid.
Troligtvis har fler amerikaner än vanligt engagerat sig i valet den här gången, fler grupper har velat bli delaktiga i sin egen framtid och det ska bli intressant att så småningom få ta del av den oftast torra och tråkiga statistiken.
Men det känns stort att ha varit med om en historisk händelse på plats. Barack Obama, USA:s förste afroamerikanske president, har just blivit vald med övervägande majoritet. Det är värt att fira med en räkmacka!
- Det amerikanska folket har talat, sa han alldeles nyss, och lovade att hjälpa sin förre konkunkurrent att leda USA mot en bättre framtid.
Troligtvis har fler amerikaner än vanligt engagerat sig i valet den här gången, fler grupper har velat bli delaktiga i sin egen framtid och det ska bli intressant att så småningom få ta del av den oftast torra och tråkiga statistiken.
Men det känns stort att ha varit med om en historisk händelse på plats. Barack Obama, USA:s förste afroamerikanske president, har just blivit vald med övervägande majoritet. Det är värt att fira med en räkmacka!
Vanlig arbetsdag trots valet
Precis som hemma i Sverige röstar man i skollokaler och offentliga byggnader idag. Vi har nyss varit ut och kollat vid den skola dit det här området hör. Kön var lång, väntetiden ca en timme, men den hade varit ännu längre under morgontimmarna.
I USA är det är en helt vanlig vardag, skolor och arbetsplatser fungerar som vanligt. Däremot har alla rätt att lämna jobbet för att rösta.
TV sänder naturligtvis från alla möjliga platser i de olika staterna, man intervjuar folk, visar att människor på sjukhus röstar via utsedda volontärer, och att presidentkandidaterna röstat tidigt för att sen ge sig ut och uppmanan folk att gå till valurnorna. Fast urnor och urnor. På vissa håll kan man tydligen rösta elektroniskt. Då står människorna i rader framför något som ser ut som dåligt avskärmade datorer, som tydligen krånglar då och då, något som bland andra Oprah Winfrey råkade ut för.
Andra har rapporterat att de fått mail och sms om att valet är uppskjutet en dag för att datorerna fallerar. Ett mycket fult knep som valmyndighetern gått ut och dementerat med eftertryck.
Resultaten börjar nu strömma in allt eftersom fler och fler områden har räknats. Hitills leder Obama, men det kan fortfarande ändras.
I USA är det är en helt vanlig vardag, skolor och arbetsplatser fungerar som vanligt. Däremot har alla rätt att lämna jobbet för att rösta.
TV sänder naturligtvis från alla möjliga platser i de olika staterna, man intervjuar folk, visar att människor på sjukhus röstar via utsedda volontärer, och att presidentkandidaterna röstat tidigt för att sen ge sig ut och uppmanan folk att gå till valurnorna. Fast urnor och urnor. På vissa håll kan man tydligen rösta elektroniskt. Då står människorna i rader framför något som ser ut som dåligt avskärmade datorer, som tydligen krånglar då och då, något som bland andra Oprah Winfrey råkade ut för.
Andra har rapporterat att de fått mail och sms om att valet är uppskjutet en dag för att datorerna fallerar. Ett mycket fult knep som valmyndighetern gått ut och dementerat med eftertryck.
Resultaten börjar nu strömma in allt eftersom fler och fler områden har räknats. Hitills leder Obama, men det kan fortfarande ändras.
Somliga går med trasiga skor...
Vår TV-kanal visade ett klipp på Barack Obamas mycket väl ingångna skor. Sedan gick man över till en bild på Sarah Palins skinande nya modepumps. Elakt? Ett inlägg i valdebatten? Ja, om Obama medvetet valt slitna skor för att visa upp att han är en av folket. Det är strid på kniven i slutspurten och då ingår säkert en hel del fula tricks.
Eller så tyckte han bara att skorna var sköna och tänkte inte på att hålen kunde synas och fotograferas.
Eller så tyckte han bara att skorna var sköna och tänkte inte på att hålen kunde synas och fotograferas.
Polititik
Medan ni läser det här går miljoner amerikaner till valurnorna för att välja ny president. Som det ser ut leder Barack Obama fortfarande över John McCain, men inget är avgjort förrän alla sagt sitt. Fortfarande kan det finnas väljare som absolut inte vill ha en neger i Vita Huset. Andra anser kanske att McCain hanterar frågor som utrikespolitik och energi bättre än Obama. Som ni ser på bilderna kan grannar ha olika åsikter om vem som som är mest lämplig. Man får hoppas att grannsämjan är god ändå!
Vi har sett att intresset för valet är stort i svenska medier. Carola berättade att hon hört på radio att det till och med finns specialkomponerade drinkar. På sökmotorn Google fick jag 153000 träffar på namnet Obamarama och kan här delge er recepten. Så blanda och ge medan ni väntar på valresultatet..OBS: Det går bra att bara ta vanlig juice också.
Drinkar speciellt gjorda till presidentkandidaternas ära, komponerad av toppbartendern Elise Franz.
Obamarama Suger McCain
Ingredienser Ingredienser
1 del blå curaçao 2 delar Absolut vodka
2 delar vaniljvodka 1 del Peach snaps
en skvätt ananasjuice en skvätt tranbärsjuice
ett körsbär lime, till garnering
Skönt
Det kom ett stilla duggregn en kort stund på förmiddan idag. Barnbarnet blev alldeles till sig och ville genast ta fram regnrock och paraply. Morzan och Farzan blev också upprymda och passade på att ta en promenad till köpcentrat.
Vi behövde nämligen apelsinmarmelad till en supergod kinesisk kötträtt som görs i husets Slowcocker. Vore det inte för att man har 120 V i USA skulle vi faktiskt importera en sån elktrisk kastrull. Men när vi kommer hem till Sverige ska vi prova göra den rätten i lergryta. Det borde bli ungefär samma sak. Köttet ska ju koka sakta på låg värme under några timmar. (I det här fallet med soja, apelsinmarmelad, tomatketchup, vitlök)
Tillbaka till regnet. Vatten från ovan kändes verkligen skönt efter en månad som varit den varmaste i Californien på 43 år. Tack vare att det var mulet steg inte temperaturen utan höll sig kring lite drygt 20 plusgrader. Som en svensk sommardag med andra ord. Jättehärligt.
Vi behövde nämligen apelsinmarmelad till en supergod kinesisk kötträtt som görs i husets Slowcocker. Vore det inte för att man har 120 V i USA skulle vi faktiskt importera en sån elktrisk kastrull. Men när vi kommer hem till Sverige ska vi prova göra den rätten i lergryta. Det borde bli ungefär samma sak. Köttet ska ju koka sakta på låg värme under några timmar. (I det här fallet med soja, apelsinmarmelad, tomatketchup, vitlök)
Tillbaka till regnet. Vatten från ovan kändes verkligen skönt efter en månad som varit den varmaste i Californien på 43 år. Tack vare att det var mulet steg inte temperaturen utan höll sig kring lite drygt 20 plusgrader. Som en svensk sommardag med andra ord. Jättehärligt.
Pumpapaj
Ingredienser
Pajdeg:
3 dl mjöl
100 g smör eller margarin
3 msk kallt vatten
Fyllning:
1/2 kg pumpa utan skal och kärnor
1/2 dl vatten
1/2 tsk salt
1/2 tsk socker
1 3/4 dl farinsocker
3 ägg
2 1/2 dl mjölk
2 1/2 dl vispgrädde
1/2 tsk ingefära
1 tsk malen kanel
ca 1/2 dl konjak
Gör så här:
Hacka samman matfett och mjöl, tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop pajdegen. Ställ den kallt i minst 30 minuter. Skär den skalade och urkärnade pumpan i tärningar och lägg dem i en gryta tillsammans med vatten, salt och socker. Låt koka upp och sedan koka på svag värme ca 40 minuter, eller tills pumpan är riktigt mjuk. Pressa pumpan genom en sikt och låt moset kallna. Blanda moset med övriga ingredienser och rör till en slät massa. Tryck ut pajdegen i en form och lägg i fyllningen. Grädda i 175 graders ugnsvärme i cirka 50 minuter, tills pajen är genomgräddad och gyllenbrun. Prova med en sticka, den ska inte vara kladdig. Servera pajen ljummen eller kall med lättvispad grädde, ev. smaksatt med kanel.
Till sist:
Vi hade ingen konjak så vi tog rom istället. Gick bra det med. Färgen på pajen var väl inte den bästa, den blev inte gyllenbrun som receptet sa, utan såg mer ut som pitepalt, men den var riktigt god. (Det är ju palten också) Här i USA har vi fått veta att det finns mosad pumpa att köpa, undrar om det gör det i Sverige också?
Annars tycker vi ni ska passa på att köpa pumpor medan det finns. Många olika typer av recept hittar du på nätet och pajer kan man göra både som maträtt och som desert. De pumpamuffins vi bakade har vi fått göra tre nya omgångar av. De blev mycket populära, kanske för att de är olika de söta bakverk som finns här. Pumpasoppan blev också riktigt bra. För oss har alla rätter med pumpa varit nya upplevelser, positiva sådana. Testa gärna ni också och låt oss veta vad ni tycker.
Mattias kvällens hjälte
Det blev en spännande uppgörelse mellan NHL-lagen Anaheim Ducks och Vancouver under halloweenkvällen. Mattias Öhlund från Piteå spelade en avgörande roll i matchen som kom att avgöras i Sudden Death. I den 25:e straffen lyckades Öhlund nämligen slå in den avgörande pucken i kassen.
Efter första perioden ledde Ducks hockeymatchen med 2-1. Nästa period gick Vancouver om till 5-2 innan Ducks ryckte upp sig och gjorde tre mål på mindre än två minuter.
I den tredje och avslutande perioden gjorde lagen var sitt mål och slutresultet blev 6-6. Förlängningen på fem minuter slutade mållöst. Gissa om spänningen var stor när matchen skulle avgöras på straffar. Vi håller på Anaheim Ducks i vanliga fall, men den lojaliteten var något avtrubbad då Mattias Öhlund eller Sedinpojkarna i Vancouver var straffläggare.
Sonen hade biljetter till matchen, men gav bort dem till en kompis på jobbet eftersom det var Halloween. Istället såg vi allihop hockeymatchen tillsammans på TV.
Skördefestival
Harvest Festival i parken. Inte så mycket frukt och grönsaker numera, men grillade majskolvar och korv, färskpressad juice och popcorn att köpa, djur att klappa och lite annat smått och gott för stora och små.
Country & Västernmusik med fart och kläm, höbalar och kulisser från vildavästern-epoken, gjorde sitt till för att få parken att likna en liten ort ute på landet.
Bus eller godis
Idag bakades speciella kakor och folk ordnade sina sista skräckscener inför anstormningen av "trickortreatare".
Nåja, vårt eget hemgjorda spöke såg väl inte alltför farligt ut? Men på andra håll fanns både rökmaskiner, lysande skelett och hemska ljud.
Lille Logan och hans mamma var pumpor.
och den här vovvens ägare var tydligen hawaii-inspirerade
Under kvällen vandrade folk omkring i de närmaste omgivningarna, barnen knackade dörr och ropade "Trick or Treat" för att få lite godis i den medhavda väskan eller påsen. Många ungdomar hade till och med örngott att samla i. Det var + 22 grader varmt, mörkt och helmysigt. Själva har vi aldrig varit med om en liknande familjeaktivitet. Det skulle vara gamla tiders skyltsöndag i så fall!
Nåja, vårt eget hemgjorda spöke såg väl inte alltför farligt ut? Men på andra håll fanns både rökmaskiner, lysande skelett och hemska ljud.
Lille Logan och hans mamma var pumpor.
och den här vovvens ägare var tydligen hawaii-inspirerade
Under kvällen vandrade folk omkring i de närmaste omgivningarna, barnen knackade dörr och ropade "Trick or Treat" för att få lite godis i den medhavda väskan eller påsen. Många ungdomar hade till och med örngott att samla i. Det var + 22 grader varmt, mörkt och helmysigt. Själva har vi aldrig varit med om en liknande familjeaktivitet. Det skulle vara gamla tiders skyltsöndag i så fall!
