Konst och kultur

På museet i stan hade man arrangerat ett slöjdcafé och en utställning av hattar och mössor. Där fanns också en modell av Piteå stad som den såg ut i slutet av 1800-talet. En del av byggnaderna finns kvar än idag, speciellt här vid Rådhustorget.
 

Museet är den gula byggnaden till vänster, tidigare rådhuset i stan.


Det var gammeldags marknad på torget, och hembakad mjukkaka är väl också kultur, eller.... 


Konsthallen på Aronsgata fick också besök. Utställningen hette Jubilarens val. Varför då? Jo, de som arbetat 25 år åt kommunen får här välja vilket konstverk de vill ha som gåva (istället för den sedvanliga guldklockan) Vi hade fullt upp med att tänka oss vad vi skulle ha valt. En ovanlig och kul grej!


Böcker på skiva


Jag fick ett mail från biblioteket idag. En vänlig påminnelse om att lånetiden på talböckerna snart är slut. Men också ett erbjudande om att jag kan förlänga lånet via Internet om ingen annan står på kö för den.
Dagens bibliotek har mycket att erbjuda. Inte bara böcker och tidskrifter, utan också böcker inlästa på CD eller MP3, och DVD-filmer i oväntat stor sortering. En service som jag tror skulle utnyttjas mycket mer om bara biblioteket låg centralt, till exempel nära våra caféer och gallerior ;-) 
Att krypa upp i en skön fåtölj med en bra bok är livskvalitet. Men vi har också upptäckt hur mysigt det kan vara att slå av TV:n och tillsammans lyssna på en bok. Oftast är det duktiga skådespelare som läst in texten, eller så kan det vara författaren själv. Viveka Lärn är ett bra exempel på hur hennes göteborgsdialekt ger mervärde åt den historia hon berättar. 
Jag tror inte att pappersboken kommer att försvinna, men jag upplever att böcker på skiva är ett bra komplement. Perfekt att ha med på längre turer i bil eller husbuss, och varför inte i köket medan man håller på med de nödvändiga vardagssysslorna.

Skilda världar


Har du sett programmet Svenska Hollywoodfruar på TV3? Av en ren slump hamnade jag mitt i den första sändningen och trodde först att det var en fejkad komedi. Men när självaste Paul Anka dök upp i programmet måste jag inse att det var på riktigt.
De tre fruarna, och särskilt Anna Anka, lyckas verkligen underblåsa bilden av den arroganta nyrika bimbon. Och att bekräfta den svenska dumma blondinen förstås.
Är jag bara avundsjuk? Nej jag tror inte det. Visst vore det skönt med en massa pengar på banken, men det liv som visas upp i programmet verkar inte vara mycket att stå efter. Se själv på måndagkväll ifall du missat det tidigare. Jag tycker mitt eget liv som svensk pensionär är mycket rikare på sitt sätt. Ingen status att leva upp till, ingen avundsjuka och inget jagande efter att synas och vara värst.  

Goda nyheter


(Family and friends at the christening)  
Resultatet från Lilys MRI har kommit, det visade tack och lov inga tecken på någon ny tumör. Vi är förstås väldigt lättade och sonen med familj vill tacka er alla för ert stöd.
Fotot är från dopet den 30 augusti. Med på bilden finns vännerna Haik och Christine med sina barn. Just nu finns det många i bekantskapskretsen som har småbarn. Det blir garanterat livat på kalasen framöver.

Tålamod, tålamod...


(We were acting in a movie as extras the other night)
Vi var många som ställde upp som statister vid filminsplningen. Christinasalen blev närapå fullsatt. Och vi fick verkligen en god inblick i vilket slit som ligger bakom en färdig produktion. Vi fick applådera gång på gång för att scenen skulle filmas i olika vinklar och för att regissören skulle ha material att välja mellan.


(Interesting, but a lot of waiting)
Kul och intressant var det att få vara med, och som tur var hade vi med kaffe och fika, för det blev mycket väntan.


(Three hours of work will be 30 sek in the movie)
De tre timmarnas arbete med slutscenen blir cirka en halv minut i den färdiga filmen. Killen som var statistansvarig berättade också att det oftast blir bara två minuters film av en hel dags jobb. Inte undra på att det tar tid och kostar stora slantar att göra en spelfilm.   


(One of the moviestars, wellknown Thomas Hanzon)
Förutom huvudrollsinnehavarna, Hanna och Erica Midfjäll från Kiruna, medverkar den kände skådespelaren Thomas Hanzon som pappan i filmen. Vem som spelade mamman kunde vi inte lista ut, men hon var väldigt vacker. 
Inom kort väntar en filminspelning i kyrkan och dit har vi förstås anmält oss som statister.

Verklighetsbaserad


Boken som ligger till grund för filmen är verklighetsbaserad. När den fjortonåriga Kinna Gieth förlorade sin tvillingsyster skrev hon om det till författaren Peter Pohl.

Peter Pohl skrev sedan romanen ”Jag saknar dig, jag saknar dig”, som bland annat vann Augustpriset 1992 och Tysklands litterära pris 1995. Boken har blivit en kultbok bland tonåringar, men har också fått en stor läsekrets bland vuxna. Denna gränsöverskridande historia rymmer både stor sorg och mycket hopp.

Vi lär känna tonårsflickorna och tvillingarna Tina och Cilla under deras uppväxt i en svensk småstad, som i filmen är förlagd till Piteå. På mammas födelsedag rusar tvillingarna iväg för att hinna med skolbussen, då blir Cilla påkörd bakom Tinas rygg. Kvar blir Tina som måste försöka klara sig och hålla balansen i livet utan Cilla. 
"Jag saknar dig" är en sann beskrivning av hur det kan vara att leva vidare i det svåra, där små, små händelser blir extremt laddade.

Filmens regissör Anders Grönros fick en guldbagge i kategorin Bästa regi för filmen ”Agnes Cecilia – en sällsam historia”. Han har även gjort den prisbelönade filmen ”Glasblåsarns barn”


Jag saknar dig



Visst skulle det vara intressant att få med vid en riktig filminspelning? Du som bor i närheten av Piteå får nu en chans att göra det. Ställ upp som statist på Christinasalen i morgon tisdag då filminspelningen av "Jag saknar dig" behöver publik! Kom före klockan 18.oo och ta gärna med din kamera.
Klädseln är valfri, men vi ser helst att man klär sig för en teaterföreställning, d.v.s. att man klär upp sig lite för att se på teater, gärna färg. Kläder man ska undvika är: smalrandigt, smårutigt, kritvitt, helsvart.
Scenen som ska spelas in:
Cilla, som omkommer i filmen, startade ett teaterprojekt på skolan men som hon aldrig hinner färdigställa. Så hennes vänner tar tag i pjäsen och sätter upp den efter hennes död och hela Piteå kommer för att titta på den. Det är premiären av denna pjäs vi kommer att spela in på tisdag och ni kommer att utgöra nära och kära till dessa elever som uppträder. Alla som deltar kommer att bli bjudna på en förhandsvisning av den färdiga filmen! 
Wow, givetvis ska jag vara med...

Längtan

Ett par ungdomar som vi känner ska inom kort åka över till Californien. De ska bland annat besöka Los Angeles, Las Vegas, San Francisco och Grand Canyon. Vi har fått lov att skicka med lite presenter till sonens familj och det är vi jätteglada över. Men oj vad vi började längta efter dem när vi slog in paketen. För att få känna oss nära blev det amerikansk middag idag. Grillade tunna revbensspjäll (men de blev inte alls så läckra som dem vi får i Amerika) och så en riktigt mumsig amerikansk äppelpaj, kryddad med bl a muskot, till efterrätt. Den blir alltid supergod!


Förberedelse

   
En skål med närodlade väldoftande äpplen på bordet och en rönn full med klarröda bär påminner mig om att hösten är här och att det har blivit dags att förbereda allt inför den långa vinter som kommer.
 
 
Det betyder att guldfiskarna i dammen flyttas till sin stora behållare i garaget, den röda näckrosen hamnar i källaren, potatis och morötter ska upp ur jorden och uteblomkrukorna tömmas. Det känns lite vemodigt, sommaren har gått så fort. Jag tror faktiskt att jordklotet snurrar allt snabbare för varje år som går. Är det bara jag som har upptäckt detta fenomen?



Tokrea



(The Swedish citizens will pay 14 milj. SEK for the crown princess wedding)

På tal om kungligheter och förberedelserna inför Viktorias bröllop läste jag nyss den politiska kommentatorn Lena Melins krönika i Aftonbladet. Den handlar om bröllopet och de 14 miljoner som staten, det vill säga vi, ska står för. Här citerar jag valda delar:

*14 miljoner kronor är, å ena sidan, väldigt mycket pengar i ett Sverige där företag och organisationer skärskådar varenda kriskrona innan den satsas. Summan motsvarar driften av 175 förskoleplatser under ett år.

*14 miljoner är, å andra sidan, ­inte särskilt mycket pengar. Det är inte mer än 1,55 per svensk och mindre än en hundradel av Sveriges medlemsavgift till EU.

*Kungen, drottningen och deras barn har gått med på att spela en slags offentlig teater mot betalning. Uteblir betalningen blir det ­givetvis ingen pjäs. (Då kan det istället bli en privat ceremoni där bara de allra närmaste får delta)
* Sverige är ett litet land i norr och vi är starkt beroende av vår export. Vi borde alltså vara glada för all den pr vi kan få. Och bättre än ett bröllop mellan en blåblodig prinsessa och en gymägare från Ockelbo kan det knappast bli. Det får vi för bara 1,55 per skalle. Tokrea kallas sånt.

Kunglig spis


(The king of Sweden visits Piteå today)
Kungen är på besök i Piteå igen, denna gång utan sin fru och dotter. Han ska ta det första spadtaget som startar bygget av världens första pilotanläggning som tillverkar biodieseln DME.
Hans Majestät och övriga gäster bjuds på lunch på Kappas personalrestaurang, men det är Bryggargatan som står för menyn. En liten fågel kvittrade i mitt öra att det blir forell, ren och åkerbär. Undrar om den mannen nån gång får äta korv och makaroner, blodpudding eller havregrynsgröt?

We celebrate 49 years of marriage

Maken hade köpt vackra rosor och ett presentkort på SPA, och sökte reda på det album där vi har våra sex bröllopsbilder. Man blir varm om hjärtat för mindre.
 



En sak är säker - jag skulle inte rymmas i bröllopsklänningen idag.

 
Men håll med om att vi var stiliga! Lika tjusiga som idag som B&B så riktigt påpekat ;-)


Under dagen gjorde vi en nostalgitur med anknytning till bröllopet.

 Miniatyrer att klicka på  

Vi besökte "vår" kyrka, åkte förbi på Mellangatan där vi bodde vid den tiden, köpte lite skumpa på Bolaget och åt lunch på Stadshotellet, eftersom restaurangen där vi firade bröllopet inte finns längre, och åkte sen upp på den plats där Strömlidastugan stått.


Nu var det bara en tom, blåsig kulle med utsikt över stan, så vi tog den inköpta tårtan med oss och drack kaffe hos den syrra som bor på vägen hem istället.
I kväll blir det fin middag på bästa porslinet. Det är trots allt femio år sedan vi blev tillsammans och fyrtionio sedan vi stod framför kyrkoherde Torsten Nilsson och lovade att älska varandra i nöd och lust.  

Bröllopsdag


Det ni ser på bilden är våra röda näckrosor från dammen, i den kristallskål vi fick till vårt bröllop för precis 49 år sedan. Vi vigdes i Öjeby kyrka och hade vår bröllopsmiddag på Strömlida (som tyvärr brändes ner för något år sedan) Vi hade köpt en halv gris och en halv kalv och våra släktingar hade lagat mat i stora mängder. Tyvärr finns inte många bilder därifrån. Att folk hade kamera och blixtaggregat var inte så vanligt och det var dyrt att framkalla. Men minnena finns kvar och blir extra levande den 17 september varje år.

Gissa


Vad kan detta vara? Fundera också på vad det kan ha att göra med morgondagen.

Mötesplatser



Jag antar att du någon gång stött på fenomenet Facebook, eller åtminstone hört talas om det? En mötesplats på Internet där man kan skaffa ett eget utrymme för att lägga ut bilder, diskutera med sina kompisar, hitta nya och gamla vänner, och berätta vad man haft för dig sedan sist. Kort sagt, en plats för social samvaro på Nätet.

Nu har jag upptäckt att pensionärerna har en alldeles egen "Facebook"





Är du intresserad kan du kolla här: http://www.pensionatet.pro.se
(Kind of Facebook for retired people)


Indiansommar

Ännu en skön sommardag. Men den kändes fel på något sätt, det är liksom inte läge för solande eller bad i havet i mitten på september. Istället tog jag en promenad ner till byns affär och svettades grymt i min långärmade tröja och jeans.
Man kunde förstås ha myst i skuggan med en bok eller så, passat på medan det fortfarande är Indiansommar, men istället åkte vi till stan och gjorde undan en massa ärenden. Bland annat ett inköp av en liten behändig extra frysbox i stället för den stora som pajade i våras. 
Frysen som hör till den kombinerade kylfrysen räcker inte riktigt till alla gånger. Du har väl hört ordspråket: När det regnar manna har den fattige ingen sked. Då kan man inte utnyttja extrapriser och t ex spara grönsaker när det är gott om dem.
Men nu kan vi köpa in filead lax och flytta över de djupfrysta bären för att få mer plats i köksfrysen för andra varor. Det bor nog en liten hamster i mig den här tiden på året :-D  

Imponerande


Vi stod och beundrade rosenbusken, som fortfarande är alldeles full av knoppar och väldoftande blommor, när det med ens hördes ett ivrigt trumpetande uppifrån. I en jättestor plog kom 60 tranor flygande ovanför oss. Ja, du läste rätt. Vi räknade och kom fram till 60 individer. Mycket imponerande syn ska jag säga!
Plötsligt började tranorna cirkla runt i konstiga mönster, ibland i mindre ringar och ibland nästan hjärtformat, högt uppe i skyn. Väldigt konstigt.
Först efter en kort stund förstod vi varför. Då kom ytterligare 26 tranor flygande i två mindre grupper, kanske årsungar som inte riktigt hängde med.
När dessa var framme cirklade alla tillsammans ett tag och försvann sedan mot söder, i en plog rakt in i solen.  

Skellefteå

Det blev Västerbotten och Skellefteå som fick besök i helgen. Deras camping är öppen året runt och ligger nära både shopping och sköna promenader i skogsterrängen kring Vitberget. Vi hann med båda delarna förstås.


Det var soligt och varmt så lunchen avnjöts förstås utomhus. Enligt de grå nomadernas oskrivna regler är det herrarna som sköter disken efteråt.

 
Det är bra ordnat med servicen, fräscha duschar och toaletter och en bastu på både dam och herrsidan.
 
Med andra ord: ett riktigt mysigt ställe! Och inte allför långt bort för en weekend.

 
Kaffepanna fyndad på på loppis och en vacker blomma på Skellefteåcampingen.

Vitbergsdagen

 

På söndag arrangerades Vitbergets Dag och då hamnade vi mitt i smeten (se pilen).
Jag hörde faktiskt en lten pojke fråga sin pappa: Får man campa här också?


Olika föreningar presenterade sin verksamhet, man kunde t ex testa skjuta med pilbåge, baka pinnbröd, dricka kaffe, se en ledarhund i arbete och svara på mer eller mindre svåra frågor på en trekilometersrunda. Med lite tur och skicklighet fanns det möjlighet att vinna en weekend i en av anläggningens mysiga campingstugor.

  


Det var inte bara mycket folk som kom till arrangemanget, det var gott om hundar också. Väldigt kul tyckte både Bamse och Kaiser, som gärna låg utanför husbilen och kollade alla vackra hundflickor som gick förbi.

 

Flyttfåglar

Denna strålande vackra höstdag lockar oss söderut. Vi följer de snabba svalorna och de vackra vita svanarna i spåren. Återstår att se var vi och våra "medfåglar" landar. Så långt som till en annan kontinent lär det dock inte bli. En bra helg på alla!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0