Blomsterprakt


Vackra sommarsverige



På hundpromenad i Ullånger en skön sommarkväll.


Småbåtshamnen i Jävre med Skags fyr som blickfång.

Åhlmötje


eller brudfackla, duntrav, kropp, mjölkört, praktduna, rallarros, rävrumpa, rävsvans, skogsbloss. Kärt barn har många namn. Men visste du att växten faktiskt är ätlig? De späda skotten kan användas som sparris och rötterna kan torkas, malas och användas till nödbröd. Kan vara bra att veta om det blir kärvare tider.


Vittrorna dansar


Foto: BE

Mystiskt fenomen

 
Foto: BE
Vad fångade syrran på bild nere i underjordskyrkan i Kristineberg? Med blotta ögat såg man ingen konstigt, ingen rök, dimma eller så. Och absolut inget vitt, bara den mörka bergväggen och de brungula avfällningarna av mineralhaltigt vatten som sipprat in. Bilden är inte heller manipulerad på något som helst sätt!
 

Så här dokumenterade min egen kamera samma vägg, fast betydligt närmare.

Gruvarbetaren från Nasa



I sommar invigdes ett minnesmärke över gruvepoken i Nasafjäll. Byn Adolfström kom faktiskt till på grund av silvret i Nasa. Hit fraktades malmen sedan skogen kring Silbojokk tagit slut. Man kan fortfarande se rester av den smältugn som byggdes och det finns ett visningshus där man kan se hur arbetet gick till. Här kan du läsa om Nasafjällsepoken och se bilder från en tur till den gamla gruvan


Gruvarbetarna var soldater som fick välja mellan att skickas ut i krig eller jobba under primitiva förhållanden uppe i Nasafjäll. ( Konstnär: Sven Jonsson, Umeå.)


Nattparkering


På jakt efter stor-öringen


Du finns ju därute! Det vet jag. Högg och kämpade på i fem minuter - minst -  innan du plötsligt gjorde ett tvärkast och lyckades rycka av reven. Kom igen nu!

Sveriges sista


Förhoppningsvis kommer Sävar att förbli Sveriges sista slagfält. Om du är intresserad av krigshistoria kan du hitta en hel del fakta och många bilder här.

Camping med havsutsikt


Titta på närbilden av fåglarna på nästa bild.

Vilken fågel?


Kan du hjälpa oss att identifiera de här fåglarna? Är det Kanadagäss månntro, eller de mer sällsynta vitkindade gässen?
Ett tiotal av dem betade i viken, simmade runt hela kvällen och fanns där när vi vaknade på morgonen. Vi såg dem aldrig gå upp på land eller flyga och blev nyfikna på vilken typ av fågel det kunde vara. Enligt vår gamla fågelbok ska ingen av arterna häcka uppe i Västerbotten.

Stilla natt


Vid Gumbodahamn finns en enkel camping med härlig utsikt, gröna gräsmattor och tillgång till båthamnens kök, dusch och toalett dygnet runt. Betalar gör man i en myntbössa. Här bodde vi tillsammans med två andra ekipage och njöt av stillheten och den vackra sommarnatten.   

Idealsamhälle?

Sågverkspatronen Frans Kempe såg möjligheterna till att bygga ett sågverksamhälle ute i havet där andra bara såg ofruktsamma klippor och Norrbyskär blev ett mönstersamhälle. 

I Norrbyskär fick arbetarna gratis bostad och i början av 1900-talet hade samtliga hem elektrisk belysning, vilket var en lyx på den tiden. Andra förmåner var åtta fåror potatisland, ved, tillgång till tvättstuga och badhus. Dessutom fanns en bagarstuga och en verkstad, samt en välutvecklad skola för barnen. Frans Kempe lyckades hålla fackföreningsrörelsen från samhället ända fram till 1919, och erbjöd i stället förmånliga villkor i pensions-, sjuk- och nödkassor. Dessutom hade företaget sjuksköterska och barnmorska på ön

Verksamheten vid Norrbyskären nådde sin höjdpunkt på 1920-talet, då närmare 1 400 personerna var bosatta (arbetare samt deras familjer) i samhället. Men nationell och internationell konkurrens i samverkan med konjunkturnedgång medförde att verksamheten började minska fr.o.m. 1930-talet. Verksamheten lades definitivt ned år 1952.  Läs mer om Norrbyskär




Bilar är inte tillåtna så vi lämnade husbilen på fastlandet och tog färjan ut till ön, och promenerade sedan omkring där i ett par timmar. Längs med vägen fanns tjugutvå likandana hus som varit arbetarbostäder. Dessa innehöll fyra exakt likadana lägenheter bestående av ett rum och kök, plus en sovalkov.

 
Arbetarbostäderna har numera sålts till enskilda och används som sommarställen. Husen är så gott som oförändrade till det yttre och även i det inre finns ursprungliga snickerier och andra inredningsdetaljer bevarade. Detsamma gäller förvaltarbostaden, som nu förvandlats till värdshus.
Den unika kägelbanebyggnaden i herrgårdsparken är helt oförändrad från ursprunget. Skolbyggnaderna har även de kvar sin ursprunglighet och sin tidsprägel, men vi tyckte de såg ganska förfallna ut.


Kägelbanan var knappast till för arbetarna, den ligger vid herrgården och var antagligen till för förvaltarens och hans gästers nöje. 



 
Nu har man byggt upp ett Lekland på området där lekstugorna är inredda modeller av bostäder, skola och sågverk. Hur gulligt som helst.



I herrgården bodde förvaltaren och hans familj. Ett rum var reserverat för familjen Kempes besök. Numera är den konferensanläggning, hotell och värdshus. När vi var där dukades det upp för sommarbröllop. Brudparet, prästen, släkt och vänner kom över med färjan samtidigt som oss, likaså bröllopstårtan!  Andra gäster kom i egna båtar.
Själva unnade vi oss en jättegod skärgårdsbuffé till lunch. Massor av olika sillinläggningar och sallader och wallenbergare till varmrätt. Underbart gott.


Trubbel

Meningen var att vi skulle ta båten ut till Ulvön, men som tur var hade vi lagt det projektet på is. Morgonnyheterna berättade nämligen att båten gått på grund med 65 passagerare. Dessa hade kunnat evakueras utan några större problem, men båten stod kvar på grund. Också det planerade besöket på den unika utställningen om Star Wars-filmerna i Örnsköldsvik inställde vi. Det var bara Morzan som var intresserad och för de övriga i ressällskapet var det inte så kul börja ränna runt i stan i det dåliga vädret.  Läs mer om utställningen här 



Det regnade "cats and dogs" som engelsmännen säger. Vattnet trängde till och med in i husbilen via någon osynlig spricka någonstans på taket. Just då kändes det som om det var läge att åka raka vägen hem.


Smaken är som baken...

 
De två sundsvallstjejerna hade själva valt sitt campingset helt i rosa, medan de två belgarna hade en helt annan stil. De sov i bilen, eldade sur ved mot myggen och åt mest konserver och frystorkat. När vi mötte dem vid Lögde älv var det klädtvätt på gång.

Sommartider




Sommartid vimlar det av marknader och olika typer av loppis. Allt från några lådor överblivet pynt utanför garaget till stora lador fulla av ting som vill byta ägare. Knallarna reser runt från den ena marknaden till den andra och varorna är i stort sett detsamma. Ändå är det kul att stanna upp och kika runt lite. Givetvis köpte vi korv och rökt fläsk. Ja, vi lät oss till och med övertygas om mirakeltrasans otroliga egenskaper och Morzan hittade några nyttiga prylar för husbilen på loppis i Kornsjöstrand.


Vi fick tillstånd att övernatta på en äng full av prästkragar och blåklockor. Tidigare hade det funnits en camping här, men Banverket har nu löst in den eftersom den nya järnvägen går alldeles intill. Än gick det inga tåg, men snart så... Och Banverket vill inte ha några framtida klagomål, förklarade ägaren till stället.

Skuleberget besegrat






Skuleberget har vi passerat många gånger under åren och ibland har vi till och med stannat till på parkeringen. Nu var det dags att ge sig i kast med branterna. Dock inte med hjälp av linor och annan klätterutrustning som några andra tuffingar gjorde, utan sittande i en linbanekorg. Det gick riktigt bra trots en viss höjdrädsla. Väl uppe hade man en otrolig utsikt åt alla håll. Farzan gav sig sjutton på att ta sig ner till Skulegrottan och gjorde det också. Men tillbakavägen blev mödosam - ett riktigt kraftprov. Ingen av oss andra gjorde ens ett försök, vi nöjde oss med att promenera omkring uppe på toppen. 
Det fanns mycket annat att göra, se och uppleva i området kring Skuleberget. Här kan du läsa mer om det.: http://www.destinationskuleberget.se/ 

Paltkok i Norrfällsviken


Vi flyttar ut till en stor och välkänd camping längst ur på Höga Kusten, nämligen den i Norrfällsviken. Här finns det mesta. Långgolf, bangolf, pool, djurens sommarhage, fiskerestaurang med trubadur och karaoke kvällar. Och på morgonen kan man köpa färskt bröd av en tjej som går runt med dragkärra.



Här finns också Internet! För 15 kr/h kan vi läsa tidningarna, skicka mail och uppdatera bloggen. Något som verkligen är på tiden.
Eftersom campingen har ett bra kök med spisar och gott om utrymme passar vi också på att koka palt. Men inte på det vanliga jobbiga sättet genom att riva potatis - utan med hjälp av "snabbak". En norsk uppfinning som vi fått tag i. Det kallas "Raspeballer" och ser ut som ett grovt mjöl. Det blandas med vatten, får svälla i tio minuter och formas sedan till paltar som får koka i saltat vatten. Tro det eller ej, det blir jättegott! Man kan ha fläsk i som vanligt och paltarna serveras med smör, lingonsylt och eventuellt stekt fläsk. Tyvärr var vi alla så uppfyllda av paltkoket och ätandet att det inte finns några bildbevis  ;-)

Surströmmingsfest


Höga Kustens egen specialitet, surströmming, tillsammans med potatis och lök på tunnbröd. Det är fest, även om det äts utomhus på ett rastställe vid E4.

Barsta kapell

Högt ovanför byn Barsta på Höga Kusten ligger en gammal oansenlig byggnad. Mest liknar det ett uthus av något slag. Kanske var det tack vare det som ryssarna lät bli att bränna det gamla kapellet när i stort sett allt annat antändes och förstördes.
 


Kapellet byggdes år 1665 och används fortfarande ibland. Inuti finns praktfulla målningar och originalbänkar som består av grova plankor utan ryggstöd.

 



Här har konstnären avbildat "Det stora fiskefänget" ur Lucas Kap 5. Och vilket motiv skulle ha passat bättre? (Observera att människorna har kläder av 1600-talssnitt)  

På Unescos världsarvslista


På vägen ut till Bönhamn fick vi uppleva sjöar, höga berg, djupt inskurna vikar, skogklädda klippor och det skimrande havet. Fiskeläget Bönhamn ligger i hjärtat av världsarvet Höga Kusten, mitt emot Högbondens fyr. Ett gammalt fiskeläge där tiden tycks ha stått stilla. Här står sjöbodarna tätt, tätt runt hamnen. Det var fiskare från Gävle som på 1600-talet byggde de första husen i Bönhamn. Numera finns inga yrkesfiskare där, men restaurangerna erbjuder till exempel stekt strömming på tunnbröd. Supergott! .


Ullånger

Strax söder om Ullånger finns en välskött rastplats där många turister stannar till. Själva blev vi kvar där i tre dagar, vi lämnade husbil och husvagn och gjorde istället utflykter kring Höga Kusten med Bosses bil. Att vildcampa går som synes bra i några dagar, särskilt om det är vackert väder.

             

Sommarkväll vid Ångermanälven





Hornöberget, en bra och populär rastplats. Dessutom med strålande utsikt över Högakustenbron och Ångermanälven.

Kulturminnesmärke


Wästerlunds konditori i Lunde är K-märkt och ett ställe som vi också besökte för många, många år sedan. Det ser forfarande likadant ut med sina vadderade väggar. Och fikat är lika gott. Ta gärna en paus där om ni befinner er i närheten.


Svensk historia



Vi gör ett stopp i Lunde för att besöka platsen för Ådalskravallerna. Hade nog väntat oss ett mer traditionellt minnesmärke, men det som nu finns väckte många tankar och funderingar. Att fanan och hästen var viktiga i händelseförloppet kan man förstå. Men vad betyder det att minnesmärket är i två delar?
Undrar hur många som minns och hur många ungdomar som vet vad som hände på den här platsen och hur det förändrade Sverige? Läs en kort sammanfattning. Obs flera sidor

ABBA och Diana



Vi tyckte att campingen i Näsåker såg väl så enkel ut, men servicehuset var det inget fel på och utsikten över Ångermanälven var magnifik. Dessutom fick vi lyssna på mycket bra musik från Folkets Hus som låg alldeles i närheten. Många gamla låtar av typen ABBA och liknande. Förra året kunde vi lyssna till Diana med Paul Anka live (i Finland) nu fick vi höra den som cover med en svensk sångare. Eftersom det var bra musik gjorde det inget att de höll på till 02.00.

Hällristningarna i Näsåker




Vittrans hus





Vägen mot Åsele består mest av skog och myrar. Vi känner att det vore kul med någon aktivitet och får tips på turistbyrån om att besöka Vittrans hus. En stig med små berättelser på uppsatta tavlor leder oss upp till en otrolig bergformation och där uppe ser vi henne skymta ett kort ögonblick. Riktigt spännande och verkligen något att rekommendera för barnfamiljer.Dessutom startar stigen vid en välskött badplats med långgrund sandbotten. 

 

Lycksele

Lycksele lär kallas Lappstockholm i folkmun. Helt klart ett centrum där man kan få det mesta uträttat. Campingen är stor och välordnad och vi passar på att duscha och ladda upp batterier och telefoner. men Internetuppkopplingen fungerar inte särskilt bra. Kan bero på att vi står längst bort mot staketet både för att få skugga och en så rofylld miljö som möjligt för de två hundar som är med på resan.
Det är väldigt varmt så det blir promenader i skuggan och sedan bilen ut till det fina hembygdsområde som finns i Lycksele. En riktig nostalgitripp, inte minst för "grabbarna". Djurparken känns inte särskilt lockande nu när vi inte har några barn med oss. Istället är det annat som gäller! Gamla hus och redskap och som här en före detta bensinstation med handpump. Klockstapeln och den lilla kyrkan var också fin, och där kom vi mitt i förberedelserna för ett bröllop.

   

Sommarlunch i det gröna


Carpe Diem

Kristineberg


I gruvsamhället Kristineberg fick vi en toppenparkering vid vandrarhemmet. Där fanns gröna gräsmattor och en liten damm. Vi stannade kvar i två dagar. När vi kom visade det sig att författarinnan Britta Stenberg justa då hade boksläpp av sin nya roman som heter Kristus i berget. Självklart köpte vi ett exemplar.


Krist i berg




En plats som Morzan länge velat besöka är underjordskyrkan i Kristineberg. Vid en sprängning är 1946, nere på 107-metersnivån, uppenbarade sig en vit gestalt mot den svarta berggrunden i Kristinebergsgruvan. Formen var slående lik den Kristus vi brukar se avbildad och folk erinrade sig en gammal profetisa som förutsagt att detta skulle hända någonstans i Norden. Profetsian sa att ännu en gestalt skulle sedan dyka upp ovan jord - och tro det eller ej - en liknande gestalt hittades flera år senare på en marmorplatta i byn.
Fascinerande eller hur? Kyrkan är av nyare datum, men det kändes som om det fanns något speciellt i detta bergrum och akustiken var helt otrolig. Originalbilden finns inte kvar utan bilden i kyrkan är en kopia. (Inte så helt lyckad, tyckte vi) Den bild ni ser här nedan är fotot som togs några dagar efter sprängningen.


Här nedanför ser du den marmorplatta som numera finns i Kristinebergs kyrka. 

Internet

Det är tydligen inte så lätt som vi trodde! Att få kontakt med Internet alltså. Dels vildcampar vi ofta, dels har inte alla campingplatser trådlöst Internet. De två som vi har hittat har haft svaga signaler - eller så har vi stått för långt ifrån. Men så ofta vi kan ska här finnas uppdaterad information.

Mellan himmel och jord



Världens längsta linbana


Syrran fyllde år och vi hade högtflygande planer för hennes firande. Det blev en tur med linbanan från Örträsk. Vi hade beställt lunch att ta med oss. Den var jättegod, potatissallad, rökt renstek och grönsaker. Ett glas vin passade väldigt bra till detta.

Tänk så mycket man hinner prata om under ett par timmar medan skog, myrar och sjöar passerar under.  Också tillbakaresan ingick - men den gjordes med landsvägsbuss.  

Svansele, väl värt ett besök


Vildmarkscentrumet var mycket bättre än vi hade trott. Alla sorters djur från området fanns att beskåda och de var arrangerade med stor eftertanke. Dessutom var utställningen indelad i fyra årstider. När man kom in i vinteravdelningen var faktiskt luften kall, i sommarrummet var det varmt och gott. Väggarna bestod av obarkat trä, maten serverades på "trätallrikar" och personalen var jättetrevlig. Vi fick också en inblick i hur Storälgen kommer att bli när den byggs helt i trä högt uppe på ett berg.
Läs mer om projektet med jätteälgen här: http://www.sr.se/Norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=2141880

Första anhalten


Måndagkväll stannade vi till vid Skellefteälvens strand utanför Renström. Lugnt och rofyllt. Pelaren i bakgrunden är ett minne från den tid då malm fraktades i linbanekorgar från från Kristineberg ner till Boliden, en sträcka på 16 km.

RSS 2.0