Idealsamhälle?

Sågverkspatronen Frans Kempe såg möjligheterna till att bygga ett sågverksamhälle ute i havet där andra bara såg ofruktsamma klippor och Norrbyskär blev ett mönstersamhälle. 

I Norrbyskär fick arbetarna gratis bostad och i början av 1900-talet hade samtliga hem elektrisk belysning, vilket var en lyx på den tiden. Andra förmåner var åtta fåror potatisland, ved, tillgång till tvättstuga och badhus. Dessutom fanns en bagarstuga och en verkstad, samt en välutvecklad skola för barnen. Frans Kempe lyckades hålla fackföreningsrörelsen från samhället ända fram till 1919, och erbjöd i stället förmånliga villkor i pensions-, sjuk- och nödkassor. Dessutom hade företaget sjuksköterska och barnmorska på ön

Verksamheten vid Norrbyskären nådde sin höjdpunkt på 1920-talet, då närmare 1 400 personerna var bosatta (arbetare samt deras familjer) i samhället. Men nationell och internationell konkurrens i samverkan med konjunkturnedgång medförde att verksamheten började minska fr.o.m. 1930-talet. Verksamheten lades definitivt ned år 1952.  Läs mer om Norrbyskär




Bilar är inte tillåtna så vi lämnade husbilen på fastlandet och tog färjan ut till ön, och promenerade sedan omkring där i ett par timmar. Längs med vägen fanns tjugutvå likandana hus som varit arbetarbostäder. Dessa innehöll fyra exakt likadana lägenheter bestående av ett rum och kök, plus en sovalkov.

 
Arbetarbostäderna har numera sålts till enskilda och används som sommarställen. Husen är så gott som oförändrade till det yttre och även i det inre finns ursprungliga snickerier och andra inredningsdetaljer bevarade. Detsamma gäller förvaltarbostaden, som nu förvandlats till värdshus.
Den unika kägelbanebyggnaden i herrgårdsparken är helt oförändrad från ursprunget. Skolbyggnaderna har även de kvar sin ursprunglighet och sin tidsprägel, men vi tyckte de såg ganska förfallna ut.


Kägelbanan var knappast till för arbetarna, den ligger vid herrgården och var antagligen till för förvaltarens och hans gästers nöje. 



 
Nu har man byggt upp ett Lekland på området där lekstugorna är inredda modeller av bostäder, skola och sågverk. Hur gulligt som helst.



I herrgården bodde förvaltaren och hans familj. Ett rum var reserverat för familjen Kempes besök. Numera är den konferensanläggning, hotell och värdshus. När vi var där dukades det upp för sommarbröllop. Brudparet, prästen, släkt och vänner kom över med färjan samtidigt som oss, likaså bröllopstårtan!  Andra gäster kom i egna båtar.
Själva unnade vi oss en jättegod skärgårdsbuffé till lunch. Massor av olika sillinläggningar och sallader och wallenbergare till varmrätt. Underbart gott.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0