Första fastedagen

Ask-onsdagen är fastans första dag, och vid det laget ska det egentligen vara slut med semlor och annat överflöd. Sonhustrun, som är katolik, äter t ex inte kött på fredagarna framöver. Ikväll ska hon gå till en speciell mässa där prästen enligt gammal tradition sätter ett märke av aska i pannan på deltagarna för att påminna om människans dödlighet.

Själva bryter vi fastan med en gång. Vi två är nämligen bjudna på en hemlig finare middag för att fira vår 47:e bröllopsdag. Och då lär det väl knappast handla om fasta?

Lite nervöst känns det, vi är liksom vana att ha en tolk och menymedhjälpare med oss, men samtidigt är det förstås spännande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0