Mer kalas


Efter kalaset på restaurangen var vi bjudna hem till svärdotterns föräldrar. Där hade sönerna fixat en specialglasstårta till "födelsedagsbarnen". Supersmaskig, gjord av Gelato (Italiensk glass). Så småningom blev det filippinsk middag, alltid lika god och vällagad. Eftersom namnen på rätterna är svåra att komma ihåg blir beskrivningen kort och gott: Fyra rätter plus asiatisk fruktsallad.
 
              
Det blev en lång och intressant dag tillsammans med vår värdfamilj och en del av deras stora släkt. En ingift sådan är Tim, tidigare militär i Irak, numera polis. Som sådan bär han alltid sitt vapen - även när han inte är i tjänst. Han förklarade att han alltid är skyldig att ingripa om det behövs. Han tog upp dödskjutningen i en amerikansk kyrka för ett tag sedan som exempel. Dessutom jobbar han just ni i ett fängelse och möter ibland före detta fångar ute i samhället. Han jobbar ibland långa skift och har fixat pepparspray till sin fru och lärt henne använda den.
Man undrar ju. Kommer vi i Sverige att få samma utveckling? En poliskår som aldrig är riktigt ledig? Enskilda polismän som vet att deras familjer kan vara extra utsatta? Eller var Tims försiktighetsåtgärd bara en helt vanlig rutin för många amerikaner? Fast vad jag vet har värdfamiljen varken pepparspray eller vapen, men nog är de försiktigare än vad vi själva är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0